Vad betyder och hur uttalas björnloka
Björnloka uttalas björn|loka.
Björnloka betyder växt.
Ordformer och varianter av björnloka
Singular
- björnloka
- obestämd grundform
- björnlokas
- obestämd genitiv
- björnlokan
- bestämd grundform
- björnlokans
- bestämd genitiv
Plural
- björnlokor
- obestämd grundform
- björnlokors
- obestämd genitiv
- björnlokorna
- bestämd grundform
- björnlokornas
- bestämd genitiv
Björnloka är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet björnloka
Björnloka (Heracleum sphondylium) även kallad Björnfloka, är en art i familjen flockblommiga växter och förekommer naturligt från Europa till Kaukasus, västra Sibirien och nordvästra Afrika.
Björnlokan är en stor, grov och flerårig ört, som tämligen allmänt förekommer på ängar och vägkanter genom större delen av Sveriges floraområde, ungefär upp till polcirkeln. Den blommar under högsommaren. Den är lätt igenkänd bland de mer storväxta flockblommiga växterna genom sina vita till gröngula kronblad och breda bladflikar, i synnerhet hos de nedre bladen. Delfrukterna, som är starkt plattade, känns igen på de breda oljegångarna, som inte når ner till fruktens bas. Örtståndet är beklätt av styva hår.
Björnlokan kan orsaka stor sveda om den kommer i kontakt med huden hos människor. Björnloka och jätteloka innehåller furanokumariner som är irriterande på hud, särskilt om huden utsätts för solbestrålning (fotosensibilisering). Brännskadeliknande symtom med kraftig hudirritation, rodnad och blåsor, som kan bli stora och smärtsamma. Besvären kan kvarstå i veckor, eventuellt även ärrbildning och mörkfärgning av huden.
Vit björnloka (subsp. sphondylium) - har vita blommor och kantblommorna i flocken är större än de övriga.
Sibirisk björnloka (subsp. sibiricum) - har gulgröna blommor som alla är ungefär lika stora.
Björnloka i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926).
