Blekare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blekare

1. Goliathägern är en mycket stor häger med en kroppslängd på 135–150 centimeter och en vingbredd på över två meter. Likt gråhägern har den blågrå ovansida av vingarna och vit framhals med svarta längsgående band. Huvudet och baksidan av halsen liksom undersidan är dock rödbrun, benen är svarta och näbben mycket kraftig och svart. Vuxna fåglar har också en rödbrun tofs på bakdelen av hjässan. Ungfågeln saknar denna och är dessutom blekare i färgerna. (källa)
2. Den adulta hanen har grå hjässa, chokladbrun nacke och huvudsidor, svart eller mörkgrå strupe samt svart haklapp som sträcker sig ned på övre delen av bröstet. På hösten efter ruggningen är haklappen dock täckt av ljusa fjäderbräm och den helsvarta haklappen framträder först på vårkanten på grund av slitage av fjädrarna. Kinderna och undersidan är grå till vitaktiga, beroende på underart (se nedan), medan ovansidan är brunfärgad med längsgående mörka streck. Under vintern har den en tydligt blekare fjäderdräkt och betydligt mindre svart på bröstet. (källa)
3. Hasseln (Corylus avellana) är ibland, särskilt i tät skog, ett litet träd av 5–8 meters höjd, men blir gärna en yvig buske genom de talrika skotten från rothalsen. Den är en skuggväxt och har i vanliga fall tunna, mörkt och rent gröna löv som vissnar lätt. Den trivs dock i många trakter på solöppna ställen, till exempel i skärgårdar. Där blir löven blekare gröna, i det att skotten växer hela sommaren, med en rödaktig anstrykning. (källa)
4. Hihin är en liten honungsfågelliknande fågel. Hanarna har mörk sammetsaktig hjässa och korta vita örontofsar, som kan resas lite från huvudet. Ett gult band över bröstet avskiljer det svarta huvudet från resten av kroppen, som är grå. Honor och ungfåglar är blekare än hanar och saknar det svarta huvudet och det gula bröstbandet. Näbben är ganska smal och något krökt, och tungan är lång med en borste i änden för att samla nektar. Tunna hår sticker ut, något framåtriktade, frånäbbens bas. (källa)
5. Den hör hemma i Nordafrika och västra Eurasien. Den är övervägande mörkbrun, med ett blekare område på nederdelen av buken och en mörk mask över huvudet. Jämfört med den liknande arten mink, som tidigare räknades till släktet Mustela, är illern kortare och mer kompakt, har kraftigare skalle och tänder och rör sig mer smidigt och snabbt. (källa)
6. Arten är spridd ända upp till Finnmarken i Norge, Lappland i Sverige och mellersta Finland. Ofta ses den blandad med en annan rikligt förekommande samart, blek jordrök, vars utseende skiljer sig genom mera blågrått örtstånd och mindre och blekare blomkrona. (källa)
7. Kantarellerna får sin gula färg av karotenoid-pigment och svampen har åsar som går långt ner på foten. Åsarna är till skillnad från skivor oregelbundna i form och utbredning. Hatten är inrullad hos unga exemplar men utbredd och nedtryckt i mitten hos äldre och kan variera mycket i form. Köttet är fast och något blekare än svamphatten, och har en karaktäristisk behaglig, fruktig doft och mild kryddig smak. Svampen är sällan maskäten. (källa)
8. Den adulta lappsparvshanen mäter 15,5–16 centimeter på längden och honan är något mindre. Lappsparven utmärker sig genom en lång bakklo, som är längre än själva baktån och mindre böjd än hos fältsparvarna. Hos den adulta hanen är hjässa, kind, strupe och övre bröst helsvart. Frånäbbroten sträcker sig ett ljust ögonbrynsstreck som löper bakom de svarta örontäckarna ned på halsen. Nacken är rostbrun. Ryggen, skuldrorna och vingtäckarna är spräckliga i svart och rostbrunt. Undersidan är vit, med rostgul anstrykning. Sidorna är tecknade med svarta fläckar. Hos honan saknas det svarta på huvudet, strupen och kroppssidorna, och hennes färg är i allmänhet blekare och mer rostbrun. Hon har ett svartfläckat ljust bröst. (källa)
9. Förutom svenska läskedrycker importerades även märken, bland annat Afri-Cola från Tyskland som tillsammans med Coca-Cola, Cuba Cola och Pepsi-Cola räknas som de första coladryckerna i Sverige. Under 1960-talet lanserades Merry och Mer av Bjäre Industrier och andra framgångsrika läskmärken som lanserades var Trocadero, Festis och Zingo. Det var även under 1960-talet som smakerna päronsoda och passionsfrukt etablerade sig bland de mest populära smakerna. Under 1970-talet skärptes kemikaliereglerna och många läskers färg ändrades och blev blekare. Light-drycker slog igenom på 1980-talet. (källa)