Blixtsnabb Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blixtsnabb

1. En ytterligare förbättring är aktiv radiell axelstyrning. Rälsen är ibland oregelbunden. Sättningar gör att den kan bli krokig. Vid höga farter räcker inte den passiva styrningen för att skapa jämn gång. Genom att sätta in sensorer i boggierna som känner av påkänningar i olika riktningar kan blixtsnabba styrimpulser ges som aktiverar en mekanisk vridning av axlarna. Det kan ske genom att skjuta ihop lagerboxarna lite i längsled på ena sidan av boggin och isär på den andra sidan. Detta sker mycket snabbt (jämför med tekniken för låsningsfria bromsar och antisladdsystem för bilar). Denna "mekatroniska" lösning har även fördelen att antalet dämpkolvar och länkar kan elimineras. (källa)
2. Inuti nerv och muskeltråd i vilotillstånd finns en koncentration av kaliumjoner, ungefär 20 - 40 gånger större än utanför. Utanför är koncentrationen natriumjoner 3 - 10 gånger större än inuti cellen. Härigenom erhålls en kemisk balans i systemet som kallas elektronneutralitet. När muskeln befinner sig i vilotillstånd är membranen praktiskt taget oledande, varför inga jonkoncentrationer kan passera över till varandra. Denna kemiska depolarisering är temperaturberoende. Vid lägre temperatur går denna natrium/kalium-pump långsammare. Koncentrationen av Na+ blir därför högre inuti cellerna och kaliumkoncentrationen ökar extracellulärt. Om man med en strömstöt (i fortsättningen kallad impuls) påverkar denna vilopotential så att den når ett tröskelvärde sker en blixtsnabb depolarisering. Membranen släpper plötsligt igenom natriumjoner och man får en vandring av joner = aktionspotential. (källa)
3. Historien är stark, inte minst tack vare Lepages förmåga att berätta i bilder. Här möter vi den ena suggestiva bilden efter den andra. De smidiga scenövergångarna förvandlar en polisstation till en grisfarm på fyra sekunder, liksom ett socialkontor blixtsnabbt blir en gränd med soptunnor. En drömsekvens med en kanot som lyfts upp och sedan vänds upp och ner där de båda skådespelarna i ultrarapid firar ner sig är anslående. Allt detta utan Lepages sedvanliga high tech, här får den 32 man starka ensemblen skifta scener för hand. (källa)
4. Hägrarna äter mest fisk, men även kräldjur, grodor, maskar, blötdjur, insekter och liknande. Några arter äter rom från fiskar och groddjur. En häger som söker efter mat kliver oftast omkring tyst och försiktigt i grunt vatten, men kan också stå stilla och lura på de djur som råkar närma sig. En häger som letar mat har ofta en mycket karakteristisk kroppsställning med halsen indragen, nacken vilande på skuldrorna och underkäken vilande på den krökta halsen. Kommer något byte inom räckhåll, sträcker fågeln ut halsen till dess fulla längd och griper bytet blixtsnabbt. Vissa arter använder sina vingar för att skugga vattenytan så att de ser fiskarna bättre. (källa)
5. De flesta musslor är skildkönade och har en livscykel som innefattar en växling mellan ett frilevande larvstadium och ett fastsittande vuxenstadium. Födan består mest av plankton som sugs in. Larven har, liksom hos snäckor, ett segel besatt med cilier, som tjänstgör som rörelseorgan. Som vuxna djur sitter de huvudsakligen fast på klippor, stenar eller på havsbotten. Vissa arter kan förflytta sig genom att blixtsnabbt pressa ihop skalen varvid vattnet i musslan trycks ut i en stråle som ger en reaktionskraft. (källa)
6. Ryttla är en flygförmåga hos vissa fåglar att "stå stilla" i luften genom att kraftfullt, men inte nödvändigtvis snabbt, flaxa upp och ned med vingarna samtidigt som de reser upp kroppen något. Detta resulterar i fågelns huvud befinner sig över ungefär samma punkt relativt marken över tid. Att ryttla är mycket energikrävande för fågeln och kräver även lyftkraft via vind. Tekniken nyttjas exempelvis av flera tärnor, kungsfiskare och rovfåglar vid födosök, oftast i öppna landskap eller över vatten. En teknik vid födosök är att fågeln ryttlar högt uppe i skyn, för att sedan sänka sig en bit, och till slut blixtsnabbt dyka och försöka fånga bytet. Andra arter ryttlar istället på lägre höjd och dyker direkt efter bytet. Vissa fåglar, som sånglärka, ryttlar under sin spelflykt och en del små tättingar som mesar och flugsnappare kan ibland ses ryttla under födosöket. Även kolibrier står still i luften när de suger nektar ur blommor men använder sig av en helt annan flygteknik som inte brukar betecknas som ryttling. (källa)
7. Dess beteende då den sitter på den högsta möjliga utsiktspunkten och därifrån håller utkik efter byte är påfallande. Blixtsnabbt flyger den till marken, hämtar ett byte och far tillbaka till utgångspunkten. Genom att den spetsar sitt byte på törnen och taggar, i nödfall även på taggtråd, skaffar den förråd för dåliga dagar. Delar av födan som den inte kan smälta kastar den upp i form av små spybollar. I dessa finns hår, ben, fjädrar eller osmältbara delar av stora insekter. (källa)
8. Älvdalsporfyr, eller dalaporfyr, är de porfyrer och porfyriter som finns i norra Dalarna. Mest kända är de i trakten av Älvdalen. Området ingår i det Transskandinaviska bältet från Småland över Värmland till västra Dalarna och Härjedalen. Porfyren har sitt geologiska ursprung i våldsamma vulkanutbrott på ett 15 kvadratmil stort område för 1,7 miljarder år sedan, Glödande moln av lava och lava full av gaser sprutade upp och rann ner över omgivningen, utan motstånd, blixtsnabbt och brännhett. Varje utbrott hade sin unika sammansättning, vilket är orsaken till att det finns det över hundra varianter av dalaporfyren. (källa)
9. - Huvudräkning: Förmågan att blixtsnabbt lösa svårlösta räkneuppgifter. (källa)