Vad betyder och hur uttalas blodsspillan
Blodsspillan uttalas blod(s)|spill|an ; bestämd form blod(s)spillan.
Blodsspillan betyder en blod(s)spillan.
Ordformer och varianter av blodsspillan
Singular
- blodsspillan
- obestämd grundform
- blodsspillans
- obestämd genitiv
- blodsspillan
- bestämd grundform
- blodsspillans
- bestämd genitiv
Variantstavning singular
- blodspillan
- obestämd grundform
- blodspillans
- obestämd genitiv
- blodspillan
- bestämd grundform
- blodspillans
- bestämd genitiv
Blodsspillan är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet blodsspillan
I många stamsamhällen är hämnd ett legitimt skäl till mord och våld. I stamsamhällen kan rädsla för hämnd fungera våldshämmande mellan olika grannfolk, hålla tillbaka plundrare, och blodshämnd ligga till grund för mellanfolkliga konflikter. Det vill säga att idén om hämnd reglerar samvaron. I vissa stamsamhällen (till exempel yonomamöindianer) uppfattas aggression som en naturlig reaktion på sorg, samt att denna aggression är en kraft som behöver utlopp i form av blodspillan.
De förvisade stormännen, med drotsen Bo Jonsson (Grip) i spetsen, drog till norra Tyskland, vände sig där till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och erbjöd den svenska kronan åt dennes son Albrekt d. y. Albrekt d. ä. gick till slut med på att låta rådsaristokratin sitta med vid styret om de stödde hans maktövertagande i Sverige. Tyskarna landsteg i Sverige med 1 600 man, riddare, väpnare och svenner. De vandrade norrut utan att möta större motstånd och de tyskvänliga städerna Stockholm och Kalmar gav sig utan större blodsspillan. I november 1363 hyllades Albrekt d. y. i Stockholm. Magnus avsattes och flydde till Norge, och den 18 februari 1364 valdes Albrekt formellt till svensk kung vid Mora stenar. De av Magnus landsförvisade stormännen belönades och gavs olika högre poster av Albrekt.
