Vad betyder och hur uttalas blommönster
Blommönster uttalas blom|mönster.
Ordformer och varianter av blommönster
Singular
- blommönster
- obestämd grundform
- blommönsters
- obestämd genitiv
- blommönstret
- bestämd grundform
- blommönstrets
- bestämd genitiv
Plural
- blommönster
- obestämd grundform
- blommönsters
- obestämd genitiv
- blommönstren
- bestämd grundform
- blommönstrens
- bestämd genitiv
Blommönster är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet blommönster
Namnet kurbits kommer från latinets cucurbita och tyskans Kürbis, vilket betyder pumpa. I svenskan var kurbits länge namnet för gurkväxter, i synnerhet användes det för just pumpor. I äldre svenska bibelöversättningar avser kurbits översättningen av det hebreiska ordet för vad som idag översätts till ricinbuske. Att stilen kallas kurbits kommer av de pumpliknande dekorationer som ingår i blommönstren samt från anknytningen till bibliska omnämnda växter hos profeten Jona. Namnet kurbits som namn på dekorationerna i dalmåleriet användes för första gången i Ny illustrerad tidning på 1870-talet.
Fram till 1900-talet var det vanligt att durkslag tillverkades av plåt, som genomborrades och förzinkades. Dessa hål var vanligen i form av exempelvis blommönster. I asien förekommer regelmässigt durkslag som är bredare än de vanliga europeeiska, och som är gjorda av bambu, (se exempelvis zaru).
Ordenstecknet är en oval guldmedaljong med blommönster vid sina fyra kanter, i mitten är en gammal japansk krona på en blå bakgrund, omgiven av en röd ring. Den är upphängd från ett mindre ordenstecken, dess design varierar efter grad på ett gult släpspänne med röda ränder nära kanterna, som ett ordensband på höger axel för 1:a graden, som en rosett på vänster axel för de andra graderna.
Kyrkans äldsta skrud är en mässhake från 1680. Den är av siden och har ursprungligen varit röd. Den är numera kraftigt blekt och har på ryggsidan ett påsytt kors av gult siden med invävt blommönster i silvertråd. På ömse sidor om korset är inbroderat "Anno 1680". Av röd sammet är en mässhake, som förvärvades vid början av 1700-talet. Den är kantad med guldgaloner och har på ryggsidan ett kors, likaledes i guldgalon. Från 1800-talets slut härrör en svart sammetsmässhake. Den är rikt dekorerad med en strålande sol, kors och törnekrona i silvergalon. Från kyrkans invigningsår, 1928, kommer en violett mässhake tillverkad vid Libraria i Stockholm. Från Libraria inköptes också 1957 två mässhakar, en vit och en grön.
