Blåhet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blåhet

1. Ett sätt att definiera "röd" utgår från hur ordet används i svenska språket. I detta fall äröd ett färgområde, inte en specifik färg. Ordet röd används främst för färger som är relativt starka och inte speciellt ljusa. De mörkare och mera dämpade färgerna med samma kulörtoner kallas ofta bruna, medan de ljusare kallas rosa eller skära. Om gulheten ökar övergår den röda färgen till orange, och om blåheten ökar kallas färgen lila eller violett. Färgnamnet röd täcker alltså in en betydligt mindre del av färgvärlden än färgnamnen blå eller grön.. Motsvarade gäller för de allra flesta andra språk. Gränserna mellan de färgområden som benämns med respektive färgord är flytande, varierar med situationen och individen och kan förändras över tiden. (källa)
2. Alla andra färger kan beskrivas genom sina elementaregenskaper, alltså sin likhet med upp till fyra elementarfärger. Ingen färg kan ha både grönhet och rödhet eller både gulhet och blåhet. Varje tänkbar ytfärg kan beskrivas med hjälp av NCS. NCS-koden, t.ex. 2335-Y28R har två delar. Först anges nyansen, alltså den relativa likheten till elementarfärgerna svart och vitt samt till en maximalt kulört färg som saknar likhet med svart och vitt. Nyansen kan också visas som en punkt i NCS färgtriangel. De två första siffrorna (23) anger svartheten och de följande två (35) anger kulörtheten. Eftersom svarthet + vithet + kulörthet =100% kan man enkelt härleda vitheten till i detta fall 42. (källa)
3. Titanvitts täckande förmåga, när det gäller synligt ljus, är som effektivast vid partikelstorlekar på 0,2–0,3 µm i diameter, och de mest använda pigmenten är inom storleksordningen 0,2–0,4 µm. Inom detta område bryts blått ljus kraftigare än grönt och rött, vilket gör att titanvitt, även om det ensamt har en helt vit masston, vanligtvis orsakar en dragning åt blått i färgblandningar, så länge de används i täckande skikt. Om man däremot använder en sådan färgblandning i ett tunt, transparent lager, så att ljus kan passerar igenom färgskiktet, får man en motsatt effekt, där mindre pigmentpartiklar istället ger en gulare ton. Val av partikelstorlek påverkas av fler faktorer än kulör, och även om pigmenten inom det mindre storlekssegmentet ger större kulörpåverkan i blandningar, är de vanliga även i konstnärsfärger. För industri- och byggmåleri finns särskilda urval av pigment med såväl mindre partikelstorlekar, för extra blåhet i blandningar, som med större partikelstorlekar för neutrala vitblandningar. (källa)