Blåmålad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blåmålad

1. I Sverige används övningshandgranater inför det första kastet med skarp handgranat, samt ibland vid så kallade dubbelsidiga stridsövningar där lös ammunition används. Övningsgranatens handhavande är identiskt med den skarpa. Den apteras (monteras ihop) på samma sätt, den osäkras och kastas på samma sätt som en skarp. Handgranatskroppen är blåmålad och har, beroende på modell, hål runt toppen eller ett större hål i botten av kroppen. När den detonerar ger den ifrån sig en knall. Kroppen kan återanvändas. (källa)
2. Hjälparen är 9,4 meter lång och klinkbyggd med tolv bordgångar. Den är öppen och hade plats för tio roddare och en styrman. Längs relingen finns flytfendrar i kork och den har också tretton flyttankar. Skrovet är blåmålat med vit botten. Den flyttades på land till lämplig strand av en hästdragen grå transportvagn. (källa)
3. Predikstolen har en polygonal korg som är målad i olika gråtoner och en trappa från öster. Ljudtaket är åttasidigt och kröns av ett förgyllt kors på blåmålat klot. (källa)
4. Standaret som kompaniet stred med i Norge 1718 och Sundsvall 1721 var av år 1686 modell med målad dekor. Karl XI monogram i guld (utan XI) på ena sidan och landskapsvapnet i silver och brunt å den andra sidan (skuggor i andra färger). Fanans storlek var omkring 50 cm x 50 cm och i blå sidendamast. Fanstången som var mellan 2,76 m - 3,19 m lång, förmodligen blåmålad och slöjdad av antingen ask eller tall, kröntes i toppen av Karl XII genombrutna monogram i mässing. Stången var rund, men med en avsmalnande diameter på omkring tre cm från toppen till omkring sex cm alldeles ovanför handgreppet och eventuellt fortsatt avsmalnande från 6 cm nedanför handgreppet till tre cm längst ned. Handgreppet hade en diameter tre cm och började 2/3 ned på stången och var omkring 20 cm. Ovanför handgreppet, och på vissa stänger nedanför, fanns sex till 12 kanaler som gav staven en upplevelse av att vara mångsidig. Några av dessa kanaler kunde vara förstärkta med platta järnstänger för att kunna klara sabel- eller värjhugg. Stängerna var fastspikade med korta järnspikar och löpte från handgreppet och till toppen. Fästet för karbinhaken, järnten med sin löpande bärring, var ovanför handgreppet och omkring 30 cm lång. Längst ned satt en metallsko som var omkring fem cm lång. Fanan förlorades år 1721 i slaget vid Selånger till ryssarna och är sedan dess borta. (källa)
5. Skolmagasinet tillhörande Silvii skola är från 1771 och har kvadratisk plan och två våningar. Magasinet har en bottenvåning med murade väggar av huvudsakligen kalksten, murarna är endast fogstrukna, ej putsade. På murarna står en överbyggnad i stolpverkskonstruktion klädd med faluröd lockpanel, över denna höjer sig ett tälttak täckt med sågade ekspån, så kallat kyrkspån. På sydöstra sidan finns i muren en pardörr i form av blåmålade dörrar klädda med breda brädor i fiskbensmönster. Övervåningen har mot sydväst ett fönster med fyra rutor i vitmålade bågar och mot nordost en vädringslucka med järngaller i öppningen. På vinden finns åt samma väderstreck en takkupa med trälucka och järngaller. (källa)
6. Byggnaden står med gavelsidan mot Värmdövägen, som på sin tid var mycket smalare och mindre trafikerad. Fasaderna är klädda av tjärad liggande panel, som har fått en mörkbruna patina. Fönstren är småspröjsade, som var vanligt på storängsvillorna och har blåmålade omfattningar. Taket är ett valmat sadeltak, täckt med lertegel. (källa)
7. Möjligen kommer uttrycket från de finskåp där fina linnen, silverbestick och glas förvarades. Dessa skåp var oftast blåmålade efter att färgämnet Berlinerblått började massframställas vid 1800-talets inledning och allmogen fick råd att måla med blått. Blått ansågs, kanske på grund av nyhetens behag, vara lite finare än de tidigare så vanliga färgerna rödbrunt och ockra. Skulle någon få för sig att nyttja detta skåp som pottskåp skulle man verkligen ha gjort bort sig och gått för långt. (källa)
8. Den östra vindbryggan var mindre och kallades "Blå Slussen" efter den blåmålade upphissningsanordningen. Blå Slussen skulle sedermera ge namn åt gångtunneln Blå bodarna. I slutet av 1700- och början av 1800-talet förekom även "Gröna Gången" i området. Gröna Gången var en långsmal byggnad "af sten och Korsvirke" som 1763 låg strax intill Polhems sluss. (källa)
9. Predikstolen med baldakin är ritad av F A Nilsson 1874. Skulpturerna är äldre än predikstolen i övrigt.  Till predikstolen leder en trappa, ritad av Henrik Sjöström 1896, med ett räcke av en kolonnettarkad av samma typ som på altarrunden. Predikstolen har fem skulpterade sidor av en åttasidig form. Sidorna är indelade i blåmålade rundbågsfält med skulpturer av Jesus och de fyra evangelisterna. Rundbågarna bärs av kolonner med fyrpassdekorerade kapitäl. Mellan sidorna, i hörnen, står spiralformade kolonner. Predikstolen är ekådrad med listverk och dekor i guld och rött. Baldakinen är åttasidig, under hänger en duva, ovansidan kröns av ett förgyllt klöverbladskors. . (källa)