Blåsippa Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blåsippa

1. Blåsippa (Hepatica nobilis (L.) Schreb. är en ört.
2. Blåsippa blommar april–maj, före de flesta andra vårblommor, ibland redan under snösmältningen. Blomman ärödblå, skär eller vit och har 6-9 kronblad.
3. Blåsippan är fridlyst i hela Sverige och får inte plockas kommersiellt för försäljning, den får inte heller grävas upp. Man får inte plocka blåsippor alls i Hallands, Skåne, Stockholms, Västerbottens och delar av Västra Götalands län. Man får inte heller på något annat sätt skada växten.
4. Blåsippa finns i södra och mellersta Skandinavien och i södra Finland.
5. Blåsippa växer på torr skogsmark, mest i lövskogar, igenvuxna lövängar och i granblandskogar.
6. Inom folkmedicinen har blåsippan haft utvärtes användning för att påskynda sårläkning. Detta användningsområde är numera dock huvudsakligen av kulturhistoriskt intresse. Använd del av växten är bladen. Verksamt ämne är glykosiden ranunculin, som spjälkas i glukos och protoanemonin.
7. Bladens form liknar en njures form. Enligt signaturläran kan därför blåsippa användas för att bota njursjukdomar. I andra fall har utseendet liknats vid en levers utseende. (Se avsnittet Bygdemål nedan.).
8. Inom skolmedicinen anges blåsippa som något giftig. Intag kan ge sveda i mun och svalg och "ont i magen". Första hjälpen är att ge något att dricka. Giftinformationscentralen kan kontaktas föråd, telefon 010-456 6700.
9. Blåsippan har flera namn på olika dialekter, exempelvis de i tabellen nedan.
10. Det gamla, numera för blåsippa förkastade släktnamnet Anemone kan härledas från grekiska Ἄνεμοι (Anemoi) = vindarna, ett antal smågudar, som styrde över vindar, som kom från olika håll. (Därav anemometer, ett mätinstrument för vindstyrka.).
11. Blåsippa i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926). (källa)