Vad betyder och hur uttalas bortarbeta
Bortarbeta uttalas bort|arbeta (lös eller fast sammansättning) -de.
Ordformer och varianter av bortarbeta
Aktiv
- bortarbeta
- infinitiv
- bortarbetar
- presens
- bortarbetade
- preteritum
- bortarbetat
- supinum
- bortarbetande
- presens particip
- bortarbeta
- imperativ
Passiv
- bortarbetas
- infinitiv
- bortarbetas
- presens
- bortarbetades
- preteritum
- bortarbetats
- supinum
Perfekt particip
- bortarbetad en
- ~ + subst.
- bortarbetat ett
- ~ + subst.
- bortarbetade den/det/de
- ~ + subst.
Bortarbeta är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet bortarbeta
Bergkvist har framför allt medverkat i en mängd revyer och underhållningsproduktioner, är framför allt känd genom Povel Ramels Knäppupp-revyer, där hon debuterade 1952 och medverkade till 1962. Hennes repertoar som revyartist var något kringskuren. Hon fick alltid spela bortskämda, barnsliga eller spralliga tjejer i Ramelska sångnummer som "Tänk dig en strut karameller", "Alla har vi varit små", "Livet är stenkul" och "Fnittertösen". Hon sjöng inte så starkt men hennes bortarbetade skånska gav henne ett slags gulligt uttal, vilket Knäppupp-regissören Per-Martin Hamberg karakteriserade som "sexualskrap i rösten". Hon har även spelat i revyer med Karl Gerhard och Hasse Ekman och i filmer av Ingmar Bergman, Nils Poppe, Povel Ramel och Lasse Åberg. Bland filmkomedierna ingår Tull-Bom, I dur och skur, Ratataa, Salta gubbar och sextanter och Repmånad.
Strandberg förvärvade vid konservatoriet 1870–1876 en ovanligt mångsidig musikalisk utbildning, spelade violin och violoncell i orkestrar och debuterade 1877 på Kungliga teatern som Max i "Friskytten". Han blev kort därefter violoncellist i hovkapellet, fick även operaroller, tillhörde 1882–1883 Nya teaterns scen, var 1883–1885 kapellmästare vid Södra teatern, men återgick 1885 som cellist och (från 1887) sångare till Operan, där han 1892–1922 var kormästare och till 1915 stod kvar bland sångsolisterna. Till hans roller hörde Ottavio i Don Juan, Lyonel i Martha, Almaviva i Barberaren, Faust och Romeo samt Florestan i Fidelio. Hans mjuka tenor och genommusikaliska sångsätt lände Operan till åtskillig nytta, men en från fadern ärvd scenisk stelhet kunde han endast delvis bortarbeta. Som solist vid oratoriekonserter var han mycket använd.
