Bostadsräkning synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas bostadsräkning

Bostadsräkning uttalas bo|stads|räkn|ing.

Ordformer och varianter av bostadsräkning

Bostadsräkning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet bostadsräkning

Lagen är tillkommen i samband med upprättandet av ett nationellt lägenhetsregister som ersätter de tidigare genomförda folk- och bostadsräkningarna.

För Sverige sammanställer Statistiska centralbyrån (SCB) statistik över hushållens ekonomi, genom att räkna samman individer med samma folkbokföringsadress (tidigare mantalskrivning). En av undersökningarna, "Hushållens utgifter" (HUT) har genomförts 1958, 1969, 1978, 1985, sedan med tre års mellanrum och årligen sedan 2003. HUT baserar sig på ett representativt urval av 4 000 hushåll, vars utgifter studeras i detalj och sammanställs i tabeller och rapporter. Antalet hushåll i Sverige kan variera beroende på beräkningsmetod. Enligt Folk- och bostadsräkningen 1990 fanns det 3,83 miljoner bostadshushåll i Sverige. För 2007 redovisar SCB tre värden: 4,47 miljoner kosthushåll, 4,97 miljoner familjeenheter enligt undersökningen Hushållens ekonomi (HEK) eller 4,86 miljoner RTB-familjer. . SCB har definierat nio olika hushållstyper varav den vanligaste, 37,7 procent av alla hushåll i slutet av 2013, är Ensamstående utan barn.

Enligt bostadsräkningen 1965 hade 80% av folket som levde i tätorter och 45% från glesbygder antingen bad eller dusch, samt att hela två tredjedelar av Sveriges bostäder inhyste minst ett badrum. Badrumsinredningen tillverkades i regel inom Sverige av stora svenska firmor såsom Gustavsberg, Ankarsrum och Iföverken.

Projektet byggdes upp av Carl-Gunnar Janson vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet, och samlade under 20 års tid in omfattande data rörande personerna från ett antal myndighetsregister inkluderande förlossningsjournaler, folk- och bostadsräkningar, kriminalregister och polisregister, militära inskrivningsuppgifter, skolbetyg, kommunens socialregister, uppgifter från gymnasieskolan, taxeringsuppgifter, utdrag ur SPAR-registret, uppgifter från högskolan, socialstyrelsens födelsemeddelande, uppgifter om sjukdagar från riksförsäkringsverket, hälsoregistrets uppgifter om sjukdomar, uppgifter från nykterhetsvården och så vidare. Även aborter, nikotinvanor och antal böcker hemma i bokhyllan sparades. Detta underlättades i och med den ökade användningen av automatisk databehandling i ADB-system, som även tillät samkörning när forskarna väl samlat in uppgifterna.

Folkräkningen utgjorde fram till 1940 en sammanställning av födelse-, boende- och yrkesuppgifter ur husförhörslängder och församlingsböcker. 1940-1990 baserades de på enkäter som besvarades av befolkningen. De bar namnet "folk- och bostadsräkning". Även "jordbruksräkning" har genomförts vart femte år 1927-1966.

Det europeiska dataskyddets historia sträcker sig tillbaka till början av 1970-talet när de första dataskyddsbestämmelserna infördes på nationell nivå i Europa. I samband med en folk- och bostadsräkning under 1970 uppkom en debatt i Sverige om behovet av att reglera användningen av personuppgifter, främst för att begränsa myndigheters och stora företags användning av sådana uppgifter. Detta ledde fram till den svenska datalagen, som trädde i kraft den 1 juli 1973 och var den första nationella dataskyddslagen i världen. Under 1970-talet införde flera andra europeiska stater, däribland Danmark, Frankrike, Luxemburg, Norge, Tyskland och Österrike, dataskyddslagar av olika slag. I Portugal, Spanien och Österrike infördes samtidigt dataskydd som en grundläggande rättighet i konstitutionen.