Bronsfärg synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas bronsfärg

Bronsfärg uttalas brons|färg.

Ordformer och varianter av bronsfärg

Bronsfärg är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet bronsfärg

Till Carlfors bruk hörde två vattenfall, på 4,6 respektive 0,8 meter i fallhöjd. Dessa användes mellan 1500- och 1800-talen till framställning av trämassa, papp, som sågverk och benstamp. När Stensholms bruk brann ner försvann Carlfors viktigaste köpare, och således lades även detta bruk ner, 1889. Efter detta fick anläggningarna förfalla. Carl Friedländer, som ägde Ebbes bruk under tiden, samordnade produktionen i Ebbes bruk, som bestod av spisar, kaminer och liknande, med Carlfors bruk, och som ett resultat av detta började man i Carlfors bruk tillverka bronsfärger. Trots Friedländers död 1902 blev produktionen allt bättre och gav allt högre avkastning. 1907 fick aktieägarna den första utdelningen. Vinsten investerades även i nya maskiner, samt nya turbiner som installerades 1908.

Fanjunkaren bar till uniform m/1886 och m/1895 till en början, till skillnad från sergeanten, uniform och gradbeteckning likt för officer. Vid regementen och kårer där officerare bar guld- eller silverbrodyr istället för galon bar även fanjunkaren detta, liksom officersepåletter utan gradbeteckning. Uniform m/1906 var kortlivad, men här bar fanjunkaren på ärmen två smala snören i guld, varpå den översta har en liten ögla. Allt på mellanblått kläde, format som en vinkel med spetsen uppåt. Till uniform m/1910 infördes axeltränsar där fanjunkaren precis som i m/ä-systemet bar axelklaffar för officerare, dock utan gradbeteckning. Till uniform m/1923 infördes det att fanjunkaren till en början skulle ha tre vinklar, medan sergeanten hade två. Redan ett par år senare infördes stjärnknappen m/25 och fanjunkaren skulle då bära en, både till uniform m/23 och m/ä. Vid införandet av uniform m/1939 försvann stjärnknappen och fanjunkaren skulle ha en liten stjärna m/39 likt för kompaniofficerare, med undantaget att de ej bar fyrkantssnöre i bronsfärg runtom klaffen.

Enligt tid efter annan utfärdade bestämmelser skulle örlogsflagga föras även på vissa fartyg och byggnader, tillhörande lots-, tull- och postverken, dock med förändringen att i mitten av det gula korset skulle finnas ett vitt fält, på vilket i guld- eller bronsfärg var anbragt: för lotsverket (från 1881) ett ankare med stjärna över, för tullverket (från 1844) ett T med kunglig krona och för postverket (från 1844) ett posthorn med kunglig krona. Beträffande enskilda personer tillhöriga fartyg, som kontrakterats att för postverkets räkning transportera post, bestämde kungliga brevet 1 augusti 1838, att de fick föra svensk flagga med två tungor (en så kallad kluven flagga, utan gul tunga).

Brokadglas, eller pärlemorglas, framställs genom att ännu plastisk glasmassa doppas ner i glimmerbrokat (bronsfärg) och sedan ges ett överdrag av ofärgat glas, varpå glasföremålet blåses färdigt. Alternativt uppvärms färdiga föremål under lång tid till rödglödgning varigenom glaset blir opalartat och ogenomskinligt varefter föremålet ges överdraget av ofärgat glas.

Bronsfärg på Engelska

bronze-colored