Bruksföremål Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bruksföremål

1. Galalit hade förr stor användning som ersättning för horn, ben, sten o dyl för prydnadssaker och olika bruksföremål, som t.ex. knappar. Galalit hävdade sig väl vid sidan av platserna på grund av egenskaper som ljusäkthet, frihet från lukt och smak, brandsäkerhet och biologisk nedbrytbarhet. (källa)
2. I hembygdsgården förvaras bruksföremål och dokumentation från äldre tider och husen kan vara tidstypiskt möblerade. Här samlar man uppgifter och berättelser om bygden i gångna tider, gärna i samband med studiecirklar eller föreningsmöten. I anslutning till hembygdsgården ordnas ofta traditionsenliga fester, exempelvis vid jul och midsommar. (källa)
3. Blåshorn är också vanliga som bruksföremål och artefakter inom fantasykulturen. Figuren Boromir i Tolkiens Sagan om Ringen har ett blåshorn som kallas för Gondors horn. (källa)
4. Konstglas är en produkt av glas som framställts med tanke på utseende snarare än praktisk användning. Skillnaden är därvid inte helt tydlig, då konstglas i många fall även kan ha en praktisk funktion, och även bruksföremål i glas kan ha kända formgivare och avancerad design. Definitionen brukar därför vara att ett konstglasföremål tillverkas av en känd glaskonstnär mer eller mindre hantverksmässigt som unika föremål eller i en liten exklusiv serie, i allmänhet signerade och ibland numrerade föremål. (källa)
5. Konsthantverket i de afrikanska länderna har utvecklats under lång tid. Även under knappa förhållande har man ägnat tid till utsmyckning av bruksföremål eller tillverkat saker för religiös eller rituell användning. De vanligaste föremålen som tillverkas är troligen skålar för mat och den traditionella djembetrumman. Föremålen tillverkas av de material som finns att tillgå, främst trä och ben. Även den textila traditionen är lång, speciellt i Västafrika där tygen har starka färger och intensiva mönster. (källa)
6. Antikens greker blev tidigt mästare på att tillverka bruksföremål i keramik. De tillverkade många typer av speciella vaser, amforan användes för att lagra och transportera olja, kratern användes för att blanda vin, kryddor och vatten, lekyten var formad som en flaska och användes för offergåvor. (källa)
7. Monstrans (av latin monstrare 'visa') är ett kyrkligt bruksföremål med en genomskinlig pyxis i vilken den konsekrerade oblaten tillbedjes av församlingen under särskilda sakramentsandakter, så kallad sakramental välsignelse. Bruket förekommer i Romersk-katolska, gammalkatolska, anglikanska och vissa lutherska församlingar. Det förekommer även att monstransen medtages i sakramentsprocessioner utanför kyrkan, särskilt under firandet av Corpus Christi-festen (första torsdagen eller söndagen efter Heliga Trefaldighets dag). (källa)
8. Pennkniv är ett verktyg som användes både för att vässa blyertspennor och för att snitta gåsfjäderpennor, samt till att snoppa cigarrer. Ofta var den i form av en liten fällkniv, inte sällan med ett par ytterligare verktyg, till exempel korkskruv och nagelfil, men pennknivar med fast blad och fodral förekom också. Pennkniven var, förutom ett bruksföremål, också något av en statuspryl och inte sällan var skaftet gjort av något exklusivt material som pärlemor eller elfenben. (källa)
9. I Sverige finns en rikedom av vackra porfyrarter, vilka huvudsakligen förekommer kring Älvdalen (Älvdalsporfyr) och på andra ställen i Dalarna. Till följd av sin stora hårdhet, sina mångfaldigt omväxlande färger och egenskapen att anta en vacker polityr lämpar sig porfyrerna väl till arkitektoniska föremål och konstföremål, såsom pelare, vaser och urnor samt till bordskivor, smöraskar och andra bruksföremål. Vid Älvdalens porfyrverk i Älvdalen tillverkades många, och monumentala, porfyrarbeten. Verket startades 1788 av Erik Hagström men ödelades 1867 genom en eldsvåda. För närvarande bedrivs porfyrsliperi i liten skala i Älvdalen. 1897 startades Älvdalens Nya Porfyrverk i Västermyckeläng utanför Älvdalen. Dessförinnan var ett porfyrsliperi verksamt några år vid Bäcka i Orsa socken, varifrån det 1902 flyttades till Barkarby i Stockholms län. (källa)
10. Rönnveden är ljusbrun, fast och seg. På grund av sin kvalitet har det använts som slöjdvirke till utsatta delar i olika bruksföremål, som hjulekrar och olika slags skaft. Den grå barken kan användas till garvning och löven till vinterfoder åt boskap. (källa)