Vad betyder och hur uttalas bruksägare
Bruksägare uttalas bruks|äg|are.
Ordformer och varianter av bruksägare
Singular
- bruksägare
- obestämd grundform
- bruksägares
- obestämd genitiv
- bruksägaren
- bestämd grundform
- bruksägarens
- bestämd genitiv
Plural
- bruksägare
- obestämd grundform
- bruksägares
- obestämd genitiv
- bruksägarna
- bestämd grundform
- bruksägarnas
- bestämd genitiv
Bruksägare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet bruksägare
En tidig utrustning för gengas (generatorgas) togs fram av Gustaf Ekman som var anställd på Jernkontoret samt var bruksägare i Lesjöfors. Genom experimenterande i den gamla smedjan med Lancashirehärdar tog han fram en anordning kallad koltorn och kunde då framställa generatorgas för vällning av järn. Flera av dessa patent finns registrerade på Patent och Registreringsverket. Jernkontoret löste ut patenten så att de kunde användas av hela den svenska järnindustrin. Gengas användes som huvudsaklig energikälla fram tills oljan ersatte helt 1950. En gasgenerator finns bevarad i Ramnäs Bruk, norr om Västerås, en så kallad Ekman-konstruktion. Kopplingen mellan de tidigare gasgeneratorerna och användningen under andra världskriget är dokumenterad vid Tekniska Museet i Stockholm.
Det ursprungliga begreppet började urvattnas under 1700-talet, då även ofrälse bruksägare eller brukspatroner började kallas herrar. När dessa byggde sig bostäder som liknade de egentliga herrgårdshusen, började dessa kallas herrgårdar. Mot slutet av 1700-talet angav Jean Eric Rehn tonen. Nu skulle huvudbyggnaden placeras något avsides för sig, helst i en engelsk park. Här kan nämnas Forsmarks herrgård som exempel.
Beteckningen slott kom också att användas när högadliga lät bygga mer ståndsmässiga byggnader på sina sätesgårdar. Med tiden kom också andra högreståndspersoner, till exempel bruksägare, att bygga slott.
Västlands bruk anlades 1612 som ett kronobruk. År 1633 arrenderade kronan ut bruket till enskilda bruksägare som till exempel Welam Vervier. Han köpte senare hela bruket och utvecklade det till ett av Upplands största järnbruk. Från mitten av 1600-talet till dags dato har Västlands bruk och Strömsbergs bruk haft gemensam ägare.
Efter att ha försvunnit ur språkbruket under industrialiseringen under andra hälften av 1800-talet kan i dag benämningen genom sin ton av underdånighet ha en något nedsättande eller skämtsam innebörd om den används för bruksägare efter denna tidsperiod.
