Brunsvart Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet brunsvart

1. Gemsen igenkänns på sina korta, rakt uppåtriktade horn, vilka har spetsen böjd i krok bakåt och nedåt. Kroppslängden sträcker sig till 1,1 meter. Höjden över bogarna når upp till 75 centimeter. Vikten kan uppgå till 45 kilogram. Hornen är ca 25 centimeter långa. Pälsen är ganska tjock, och dess färg är växlande, under sommaren är den smutsigt rödbrun eller roströd med en svartbrun rand utefter ryggen och undertill ljust rödgul. Om vintern är djuret mörkbrunt eller glänsande brunsvart och på buken vit. (källa)
2. Hasselsnoken har ett litet huvud med tydliga fjäll, och har oftast brunaktig eller gråaktig grundfärg med två längsgående rader med mörka fläckar eller band på ryggen. På sidan av huvudet löper ett brunsvart band över ögat. På ovansidan av huvudet har arten en stor, mörk teckning av varierande form. Buken är grå till blågrå hos honan, rödaktig hos hanen. Hasselsnoken kan förväxlas med huggorm, men till skillnad från huggormen har hasselsnoken rund pupill (huggormen har vertikal pupill). Som mest kan hasselsnoken bli 80 centimeter lång, men den blir oftast inte längre än 60 till 70 cm. Till skillnad från huggorm och vanlig snok är fjällen släta. Arten kallas därför även slätsnok eller slät snok. (källa)
3. Hämplingen är en liten och slank, ganska långstjärtad fink med kort grå näbb. Den mäter 12,5–14 centimeter, har ett vingspann på 21–26 centimeter och väger upp till 18 gram. Den har kluven stjärt som är brunsvart med vita kanter, beigevit strupe med gråmelerad teckning och framryggen är brun. Vingpennorna är mörkt brunsvarta, och de vita ytterkanterna på handpennorna bildar en ljus fläck på den sammanslagna vingen, som även syns när fågeln flyger. (källa)
4. Det kan också vara vittrad biotit eller muskovit (K(Mg,Fe)3(Al,Si)3O10(OH,F)2), en typ av glimmer. Vid vittringen urlakas en del kemiska komponenter och färgen ändras från brunsvart till metallglänsande gul. Redan Carl von Linné (1707-1778) använde sig mycket ofta av detta uttryck. På engelska heter det fool's gold och på tyska Katzengold. (källa)
5. Krickan är en liten and med en längd på 34 - 38 cm och ett vingspann på 53 - 59 cm och detta gör den till den minsta simanden i Sverige. Vingspegelns översida är hos båda könen grön och undersidan svart. Hannen bär beroende på årstid två olika fjäderdräkter. Från hösten fram till ruggningen i juni är dess huvud och hals rödbruna. Längs huvudets sida finns ett mörkgrönt band. Framrygg, hals och sidor är spräckliga av svart och vitt. Hannen har en brungrå rygg och övergump och en vit undergump. Efter ruggningen liknar den honan. Honan är ovan brunsvart med rostbruna fjäderkanter och på undersidan brungul med mörka fläckar. (källa)
6. Uraninit, eller pechblände, är ett uranmineral som sällan förekommer i kristallinsk form, utan i regel bildar en glänsande svart till brunsvart eller grönsvart massa. (källa)
7. Pälsängern är betydligt mindre än fläskängern. Skalbaggen är ovalt avlång och mäter 3,6-5,7 mm. Den är brunsvart till svart och hårig. Främst känns den igen på de två ljusa prickarna på täckvingarna. Vid basen av halsskölden har den även tre ljusa fläckar. Som fullvuxen larv mäter den 10 mm. Kroppen är avlång och smalnar av baktill och i bakändan sitter ett penselformat knippe borst. Till färgen är den guldgul till ljusbrun, med brunglansigt hår och ett rödgult kraftigt knippe borst i bakändan. Vissa hår kan omvandlas till lancettliknande fjäll vilket skiljer den från alla andra arter i släktet. Pälängerns ägg sitter sammanhängande i klumpar som liknar flagor eller smått grus och är elfenbensvita med fin behåring. (källa)
8. Det är svårt att skilja en rackelhane från en orrtupp. Den väger 2–3 kg, har kluven stjärt, men de lyrformiga fjädrarna saknas. Hanen är övervägande svart eller brunsvart. Bröst och hals har en violett glans. Rackelhönan har rak bakre stjärtkant medan orrhönans är kluven och tjäderhönan har rundad. Det mest karaktäristiska som skiljer den från både orre och tjäder är hanens spelläte som låter som ett kraftigt rapande eller rosslande. (källa)