Vad betyder och hur uttalas burlesk
Burlesk uttalas burl|esk [-es´k] -t -a.
Burlesk betyder tokrolig och grovt komisk.
Ordformer och varianter av burlesk
Burlesk är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet burlesk
Med narr menas i allmänhet en burlesk komisk roll i det medeltida folkdramat. I det antika Rom gavs pantomimer, där de agerande var dvärgar och dessa nanni eller moriones blev eftertraktade både på teatern och i privathem. När komedin upphörde vid medeltidens ingång levde de komedierna kvar i Italien som folkkomedier, och blev upphov till Commedia dell'arte-traditionen.
Under 1700-talet var det vanligt att operatonsättare infogade en komisk opera, ett så kallat intermezzo, som mellanspel mellan akter eller scener i en tragisk eller allvarlig opera seria. Dessa intermezzi kunde antingen vara en del av huvudoperan eller ett självständigt verk, men de var alltid kortare än huvudoperan. De verkade som komiska förströelser och dramatiska kontraster och inte sällan använde de en eller flera karaktärer från huvudoperan eller från commedia dell'arte, till skillnad från renässansens intermezzo, som oftast innehöll mytologiska eller pastorala ämnen. De var oftast av burlesk natur och kännetecknades av slapstickhumor, förklädnader, dialekter och oanständigheter. Det mest kända av alla intermezzi från tiden är Pergolesis La serva padrona, som efter Pergolesis död var upprinnelsen till Buffoniststriden.
Innehållet kan variera, och innehålla sketcher, sång, dans och varieténummer. I äkta europeisk kabaré är föreställningar vanligen av typen underground och bygger på nyskapande och originalitet hellre än kommersiella strömningar och trender. I bland annat USA kallas även strippshower, burlesk, dragshower samt solosång till pianoackompanjemang ofta för cabaret. Bland kända svenska kabaréer fanns Fattighusets och AlexCab.
Menuetten och trion kom småningom att bli en standardingrediens i den tre- eller fyrdelade klassiska sonat- och symfoniformen. I tidiga två- och tresatsiga pianosonater var en menuett rätt ofta finalsats (i Sverige till exempel hos Johan Wikmanson). Den förste som regelbundet skrev symfonier med menuett var Johann Stamitz. Både Haydn och Mozart brukade ha en menuett som tredje sats i sina symfonier. Efterhand tog sig tonsättarna större friheter med dessa menuetter som inte var avsedda för dans - kunde skriva dem i tvåtakt, ersätta den graciösa stämningen med en burlesk och lössläppt för att bättre balansera övriga satser - och började då också kalla dem scherzi, i ental scherzo. Formen, med trion i mitten, behöll man dock nästan alltid. Scherzot kom att ersätta menuetten ungefär vid Beethovens tid, men själva scherzo-formen kan dock spåras så långt tillbaka som till Haydn.
Striptease (uttal: [striʹpti:z]) är en form av erotisk eller burlesk akt där en person (oftast en kvinna), stegvis tar av sig sina kläder. Framträdandet sker inför publik och ofta till musik.
Burlesk är en komedigenre (inom litteratur, teater eller film), alternativt en främst historisk form av varietéunderhållning. I båda fallen kännetecknas den av grovkornighet och humor av lågkomisk art. Komedigenren har rötter i folkligt anstruken italiensk 1600-talslitteratur. Varietéunderhållningen har amerikanskt 1800-talsursprung.
Burlesk på Engelska
- burlesque
- satirically or coarsely comical
