Byggnadskostnad synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas byggnadskostnad

Byggnadskostnad uttalas bygg|nads|kost|nad.

Ordformer och varianter av byggnadskostnad

Byggnadskostnad är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet byggnadskostnad

Genom lägre byggnadskostnaderna kan motell erbjuda lägre priser för bilburna gäster, men det finns även dyra och lyxiga motell. Det typiska motellet är byggt i låga längor, där gäster kan parkera sitt fordon direkt utanför rumsdörren.

Under 1960- och 1970-talen hörde Viksjö till de mest uppmärksammade stadsplaneringsprojekten, och publiciteten var inte alltid positiv. Det fysiska arbetet utfördes av en privat markägare och kommunen upprättade formella planer. Därefter övertogs marken av enskilda köpare och av kommunen. Byggnadskostnaderna ökade under arbetets gång samtidigt som småhusköerna växte. Hela tiden försökte exploatören förtäta bebyggelsen. De olika partierna ville ha en så kallad integrerad och differentierad bebyggelse. Exploateringsavtalet föreskrev ett visst antal rumsenheter och detta innebar att varje inskränkning, som till exempel i Hummelmora, innebar en förtätning eller exploatering någon annanstans.

Anstalten var till utseendet likt de andra enrumsfängelser som uppfördes vid denna tid, som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Byggnaden var i tre våningar hade 24 celler och därtill domstolslokal och direktörsbostad och byggnadskostnaden var 60 403 kronor. Omkring 1930 genomfördes en omfattande reparation och modernisering av byggnaden.

Byggnaden hade 46 celler och därtill kontor, arkiv, domstolslokal och personalbostäder. Byggnadskostnaden beräknades till 93 873 kronor. Vid en reform 1911 ändrades beteckningen på de mindre länsfängelserna, däribland Nyköpings, till kronohäkte.

Man lägger märke till de tre "våningarna", alla sexkantiga, det ljusa teglet, mönstren med romerska valvbågar, infällda kors, medaljonger med änglahuvuden, de sex småtornen och överst det centrala tornet med korskrönt spira. Dyr blev den inte, byggnadskostnaden var 37.000 kronor.

Den 4 november 1907 startades en arkitekttävling och en sakkunnigkommitté tillsattes, där en av medlemmarna var Göteborgs stadsarkitekt sedan 1897, Carl Fahlström och de övriga var arkitekt Erik Lallerstedt och arkitekt Axel Anderberg. Till tävlingen inbjöds fyra arkitekter: Sigfrid Ericson, Yngve Rasmussen, Ivar Tengbom och Ernst Torulf (med gemensam byrå) samt Eugen Thorburn. Kyrkofullmäktige hade uttalat en anvisning om själva utformningen av byggnaden: "--kyrkan borde vara för sitt ändamål fullt lämplig men af sådan enkelhet i byggnadsstil och utförande, att byggnadskostnaden måtte kunna hållas inom ett förhållandevis lågt belopp." Ett program utformades den 4 november 1907 inför arkitekttävlingen, som bland annat stipulerade: P. 4 "Kyrkan skall rymma 1,200 fasta sittplatser, avståndet från bänkrygg till bänkrygg skall vara 85 cm, och hvarje plats beräknas till en bredd af 55 cm." P. 6 "--kyrkan skall vara fullt solid, och erinras, att byggnaden kommer att blifva utsatt för starka påkänningar af väder och vind. Med hänsyn härtill bör den största uppmärksamhet egnas åt valet af byggnadsmaterial för yttermurar och taktäckning.".