Bäcköring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bäcköring

1. Bäckmete bedrivs främst efter bäcköring och bäckröding i bäckar och mindre åar, långt upp i skogen eller högt upp på ett fjäll eller långt ut på en myr brukar man kunna finna stor bäcköring. Vid bäckmete används i regel ett relativt långt metspö med toppknuten lina. Mask används som agn och flöte används inte, utan krok, tyngd och agn får driva i strömmen. Bäckmete är ett utpräglat smygfiske där det gäller att röra sig tyst och försiktigt för att inte skrämma fisken. Om man har solen i ryggen kan ens skugga synas på vattenytan och skrämma fisken. (källa)
2. Öring (bäckforell) (Salmo trutta) är en art i familjen laxfiskar. Dess naturliga utbredning sträcker sig från norra och nordvästra Europa, inklusive Island och Brittiska öarna, till västra Asien (Ryssland). Den är även introducerad till många platser runt om i världen, som Nordamerika, västra och södra Sydamerika, södra och östra Afrika, Pakistan, Indien, Nepal, Japan, Nya Zeeland och Australien. Öringen leker över grusbottnar i strömmande vattendrag. Artens trivialnamn, öring, kommer sig just av att fisken uppehåller sig i vatten där botten består av ör, det vill säga grovt grus. Oftast brukar tre olika typer av öring urskiljas utifrån skillnader i levnadssätt, så kallad havsöring som är en havsvandrande (anadrom) öring som utvandrar från sitt födelsevatten till havet, och insjööring som är anpassad till ett liv i sötvatten under hela sin livscykel och vandrar från sitt födelsevatten till en insjö, samt bäcköring som är en småväxt öring som lever hela sitt liv i bäckar och andra strömmande vattendrag. (källa)