Vad betyder och hur uttalas bärning
Bärning uttalas bär|ning -en.
Ordformer och varianter av bärning
Singular
- bärning
- obestämd grundform
- bärnings
- obestämd genitiv
- bärningen
- bestämd grundform
- bärningens
- bestämd genitiv
Bärning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet bärning
Flera typer av bärning är möjliga, kvinnan kan rida på ryggen, bäras över axeln eller bäras på "estnisk stil", där kvinnan bärs upp och ner med benen över mannens axlar, samtidigt som hon håller sig fast vid hans midja.
Till formen är bulkrukan rund och bukig, med rundad eller platt, pålödd och omvikt botten. Kärlet har hänklar för upphänging och bärning. Bulkrukor användes av den svenska försvarsmakten, då oftast utförda i koppar eller bleckplåt. Det kan i vissa delar av landet även syfta på civila bukiga krukor tillverkade i koppar och mässing.
I Holms tomtbok från 1674 kallas området Ehrstad (alltså Ersta) och några byggnader redovisas där. Husen förvärvades 1722 av handelsmannen Johan Adam Pettersson. Han sökte lagfart på den gård i Södermalm wid S:ta Catharina östre Kyrkogata i quarteret Erstabacken. Pettersson byggde ut både hus och trädgård. Trädgården anlades i terrassform, den svåra terrängen tillät inte barockstil, som annars var vanlig. Egendomen gick så småningom över till Johan Adam Petterssons son handelsmannen Wollter Pettersson och efter honom följde en lång rad ägare bland dem Johan Abraham Grill, direktör för Ostindiska kompaniet och assessorn i Bergskollegiet Bengt Andersson Qvist. Qvist byggde på 1770-talet ett degelstålverk på Ersta. Erstastålet var av god kvalitet. Om denna tillverkningen berättade Per Anders Fogelström 1969 i "Ett berg vid vattnet": Någon lysande framgång blev verket aldrig, men det torde dock under ett 20-tal år hava givit sina ägare en rimlig bärning.
Namnet skrevs 1378 Byrstadhoom och kommer från kyrkbyn. Efterleden är sta(d), 'ställe, plats'. Förleden innehåller möjligen byrdh, 'bärning, bärställe' syftande på ett smalt och forsrikt ställe i ett vattendrag vid kyrkan.
