Bärsärkagång Synonymer Betyder Uttal

• ursinne

Hur används ordet bärsärkagång

1. En bärsärk (björnskjorta) var under fornnordisk tid benämningen på en Odenskrigare, en stridskämpe som enligt legenden svurit trohet till Oden och som under striden angriper fienden under vrål och extatiskt raseri. Bärsärkarna bar björnskinn, var starka som björnar och vek inte för någonting. Uppträdandet kallas bärsärkagång.
2. Bärsärkarna anses ha stått högt i klassamhället, inte sällan arbetade de åt en kung. Före en strid anses det att bärsärkarna eggade upp varandra och uppträdde i björnskinn eller vargskinn, därav ordet bärsärk. I stridens början uppträdde de som ovanligt duktiga, kallsinniga kämpar, men i närkamp så föll de in i den välkända bärsärkagången. Då tjöt de som vilddjur för att skrämma upp fienden och egga upp sina stridskamrater och sig själva, för att sedan komma in i raseriutbrott. En bärsärk i strid sades inte bry sig om eventuella skador, och slogs därför tills fienden, eller de själva, dog.
3. Den mest utspridda myten om bärsärkarna är dock att de skulle ha ätit små mängder röd flugsvamp innan strid, och att det var den som orsakade bärsärkagången. Numera anses att ruset efter förtäring av röd flugsvamp knappast kunnat vara fördelaktigt i ett slagsmål, då ruset ofta leder till eufori, dåsighet, sluddrande, obehag, illamående, huvudvärk, och kan i stora mängder även vara en fara för livet om inte personen får vård. (källa)