Vad betyder och hur uttalas båta
Båta uttalas båta -de gagna, hjälpa fara el. frakta med båt.
Ordformer och varianter av båta
Aktiv
- båta
- infinitiv
- båtar
- presens
- båtade
- preteritum
- båtat
- supinum
- båtande
- presens particip
- båta
- imperativ
Passiv
- båtas
- infinitiv
- båtas
- presens
- båtades
- preteritum
- båtats
- supinum
Perfekt particip
- båtad en
- ~ + subst.
- båtat ett
- ~ + subst.
- båtade den/det/de
- ~ + subst.
Båta är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet båta
Den vanligaste typen av gummibåt för fritidsbruk, är ca 2,4 - 5 m lång. Gummibåtar kan ros eller framföras med utombordsmotorer frånågra få hästkrafter till de minsta båtarna till uppemot 15-20 hk eller betydligt mer för de större. De minsta båtarna kan med fördel även motoriseras med elektriska utombordare. De minsta båtarna är lämpliga för två personer, större båtar är godkända för fler ombordvarande. Det finns även uppblåsbara kanoter och kajaker som är byggda på samma sätt som dessa "gummibåtar".
Daycruiser var ursprungligen en snabbgående dagtursbåt, större än hardtopbåten men mindre än kabinbåten. Skrovlängden var från början omkring 21 fot, men numera byggs dessa båtar med längre skrov. Båttypen har ett relativt stort fördäck, en liten ruff och vindrutor framför förarplatsen och en väl tilltagen sittbrunn akterut. Skrovet är planande med vanligtvis ganska vass skrovform. Vanligast är inombordsmotor med drev, men på mindre båtar kan utombordare förekomma. I dag byggs det också ganska stora daycruisers på över 30 fot, ibland större, som har kabinbåtens alla bekvämligheter, varför båttypen då växt ur sitt eget begrepp.
Segling har varit en gren i OS sedan Olympiska sommarspelen 1900 med undantag för 1904. Vilka klasser som varit med i OS har varierat genom åren. Ursprungligen var det stora båtar med upp till 12 besättningsmän men trenden har gått mot mindre och lättare båtar. Idag är en stor del enmansbåtar.
Användandet av kyrkbåtar är känt sedan flera århundraden tillbaka, då det var vanligt att regelbundet gå i kyrkan under rådande kyrkogångsplikt. Under senare hälften av 1800-talet började kyrkbåtarna ersättas med ångbåtar och behovet minskade också genom att väg- och järnvägssystemet byggdes ut. Den äldsta bevarade kyrkbåten från Mora ingår i Nordiska museet samlingar. Kyrkbåten har årtalet 1716 inskuret i stävnocken, och är bygd för tio par åror. Siljans kyrkbåtar är förmodligen de mest kända, och flest kyrkbåtar har troligen byggts på Sollerön som levererade båtar till bl.a. Hälsingland under vintrarna när det gick att transportera dessa på kälkar. Ännu idag är det på Sollerön som kyrkbåtarna byggs och senare hälften av 1900-talet är det familjen Håll (Lars, Rune och Arne Håll) som har stått för bevarandet av den traditionen. En av de sista kyrkbåtarna som användes i Arbrå socken skänktes till Nordiska Museet 1901. Båten, med namnet "Suggan", byggdes 1797 på Sollerön och ligger nu åter i ett båthus på sin ursprungliga plats vid viken Strångsnäs på östra sidan om älven Ljusnan norr om Vallsta.
Räddningsstationer ligger utom i undantagsfall vid vatten, och har båtar som är liggande permanent i vatten eller nedsänkbara i vatten, båtar som kan transporteras landvägen till strand för sjösättning, samt andra räddningsfarkoster än båtar, som vattenskotrar och svävare.
Regeln skapades 1908 av ingenjör Karl Ljungberg och var ett försök att få fram nya bra båtar, som inte skulle vara allt för extrema och därmed dyra. Trots detta ledde den första versionen av regeln till att båtarna blev alltför långa, smala och för svaga varför regeln reviderades 1916, 1920 och 1925. Regeln har följande nio klasser: 15, 22, 30, 40, 55, 75, 95, 120 och 150 m². Dessa tal anger den maximala mätta segelarean och grundtanken är att segelarean skall vara begränsad, men att skrovstorleken med vissa restriktioner skall vara fri.
Sluss (slussmästare) är en vattenbassäng med varierbart vattenstånd. En sluss används oftast för att lyfta och sänka båtar och fartyg mellan olika vattennivåer. Slussar används framförallt i kanaler.
Spriseglet var litsat till masten på de äldre båtarna, på moderna båtar används även mastskena. En del större båtar som till exempel fiskarnas storbåtar med flera kunde ha två eller tre master för sprisegel. Båtar som har haft stagade master har även fört toppsegel på stormasten och stagfock på fockmasten, även en del båtar har fört klyvare. Spriseglet har varit vanligt för på en del båtar utan vant eller stag. Spriseglet var vanligt på följande ekor eller snipor såsom blekingeekan, Ölandssnipan samt Gotlandssnipan. Spriet (även kallat spristång och spristake) fästs diagonalt från mastens nedre del i en spriögla till seglets aktre övre horn, sprihornet. Nuförtiden används spriseglet bland annat på optimistjollen.
I normalt språkbruk används orden båt, skepp och fartyg mer eller mindre som synonymer men i svensk lagtext definieras dessa begrepp. Sedan 2018 är farkoster som är minst 24 meter långa fartyg, medan övriga är båtar. Tidigare var gränsen 12 meter.
Utställningsdomaren, har varit domare på många utställningar. Han ses alltid bära hatt och klä i mustasch. Medverkar i Bygg bilar, Bygg båtar och Bygg flygplan. Rösten görs av Bosse Löthén och Simon Norrthon.
