Vad betyder och hur uttalas cameraobscura
Cameraobscura uttalas camera obscura [ka´-, -u´ra] oböjligt.
Cameraobscura betyder föregångare till den moderna kameran.
Ordformer och varianter av cameraobscura
Singular
- camera obscura
- obestämd grundform
Cameraobscura är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet cameraobscura
Benämningen kamera kommer från latinets "camera obscura" som betyder mörkt rum. Uppfinning tillskrivs Ibn al-Haytham (965–1039), arabiska vetenskapliga och fadern av modern optik. Principen är i ett mörkt rum med ett litet hål i ena väggen uppträdde på motsatta väggen en upp- och nedvänd bild på landskapet utanför.
Till framställningen av en dagerreotypi använde man en kopparplåt som var belagd med ett blankpolerat silverskikt. Silverskiktet utsattes i ett mörkt rum för jodångor, så att en gulaktig och ljuskänslig hinna av silverjodid bildades. Plåten placerades sedan i en camera obscura och exponerades. Beroende på dagsljusets intensitet kunde det ta upp till femton minuter. Ju mindre kamerans bildyta är, desto kortare blir exponeringstiderna. En niondels plåt tog 10 till 90 sekunder att ta.
Fotografins historia börjar redan på 1000-talet efter Kristus, när principen för camera obscura (mörkt rum) och ritkameror typ camera lucida beskrivs som olika metoder för att ersätta handens verk med självtecknande på ritpapper. Själva tekniken utvecklades dock inte förrän på 1500-talet. Med optikens framsteg kunde efterhand allt ljusstarkare bilder projiceras. Det återstående problemet var att göra bilden varaktig.
Inom prosan var Stig Dagerman och Lars Ahlin de mest framträdande. Med verk som Ormen (1945) och De dömdas ö (1946) och sitt tragiska levnadsöde anses Stig Dagerman på många sätt personifiera fyrtiotalismen. En annan typisk representant för fyrtiotalismen var Gösta Oswald som under sitt korta liv hann ge ut både tidstypisk lyrik och experimentella prosaverk som En privatmans vedermödor (1949). Novellkonsten hade en framskjuten position med författare som Thorsten Jonsson, Sivar Arnér och Olov Jonason. Även tidiga verk av Lars Gyllensten som Camera obscura (1946, skriven tillsammans med en kamrat under pseudonymen Jan Wictor) och Moderna myter (1949) var typiska uttryck för fyrtiotalismen.
Året efter använde Niépce en camera obscura och heliografi för att producera det äldsta kända fotografiet (via kamera).
Camera Obscura: Let's Get Out of This Country, My Maudlin Career.
Mindre skönlitterära samlingar finns på bägge biblioteken. Samlingarna kallas Laterna Magica i Flemingsberg och Camera Obscura i Solna. Båda biblioteken har också en boksamling om normkritik med någon slags koppling till medicin eller vården.
Egentillverkad camera obscura.
Gyllensten debuterade som författare med diktsamlingen Camera obscura år 1946, tillsammans med Torgny Greitz under pseudonymen Jan Wictor. Boken bemöttes först av många kritiker som ett seriöst menat verk, men när det avslöjades att den var ihopskriven på några timmar av två medicinarstudenter som en parodi på fyrtiotalismens modernistiska lyrik utbröt en kort men häftig debatt om substansen i denna genre. Den första boken i eget namn var Moderna myter (1949) som följdes av Det blå skeppet (1950) och Barnabok (1952).
