Centralkök Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet centralkök

1. Europas första kollektivhus baserat på ett kollektivt kök hade skapats i Köpenhamn 1903. Denna så kallade Centralbyggningen stod modell då den framgångsrika arkitektbyrån Hagström och Ekman fick i uppdrag att rita en liknande byggnad i den svenska huvudstaden. Huset uppfördes på platsen för det Brandelska sockerbruket från 1700-talet (sedermera kolerasjukhus). Kollektivhuset var framför allt avsett för unga kvinnor, som genom centralkökets bekvämligheter skulle få tid att komma ut i förvärvslivet. I husets 60 olika 2-5-rummare bodde dock även män och hela familjer, vilka även kunde ta del av centraltvätt och ett centralbageri. Byggnaden var mycket modernt och sägs vara den första med kopplade fönster och centralvärme (även om man för säkerhets skull försåg sovrummen med kakelugnar). Den allmänna matsalen serverade tre mål mat om dagen, men med hjälp av lägenheternas lokaltelefon och centralhiss kunde man även få måltiden uppskickad till det egna hemmet. Projektet drogs med ekonomiska problem och 1914 upphörde verksamheten i centralköket. Sedermera gick Hemgården i konkurs men fastigheten omvandlades därefter till en av de första bostadsföreningarna i landet. (källa)
2. Europas första kollektivhus baserat på ett kollektivkök hade skapats i Köpenhamn 1903. Kollektivhuset med namnet Centralbyggningen stod som modell då Hemgården restes på Östermalm i Stockholm som Sveriges första kollektivhus 1906. De tidiga kollektivhusen var framförallt avsedda för unga kvinnor, som genom centralkökets bekvämligheter skulle få tid att komma ut i förvärvslivet. (källa)
3. En godsspårväg, Vadstena hospitalsbana, förband Asylen med centralköket via Slottsgatan, Sjögatan, Torggatan och Lasarettsgatan. Hospitalbanan var en hästdragen godsspårväg inom Vadstena hospital, främst använd för transporter av mat. Banan gick i gatuspår genom centrala Vadstena. Banan existerade från omkring förra sekelskiftet till 1930. Spårvidden var sannolikt 600 mm. (källa)
4. Askorbinsyra är värmekänslig. Vid den långvariga varmhållning och upprepade uppvärmning som kan förekomma då mat distribueras från centralkök, bryts efterhand askorbinsyran ned. Matens värde som C-vitaminkälla minskar då. (källa)
5. Fastigheten hade ursprungligen ett gemensamt centralkök med en restaurang och en matutlämning, butik, städhjälp och en tvättstuga. Med tanke på målgruppen fanns dock inget barndaghem, vilket annars var vanligt i denna typ av kollektivhus. (källa)
6. Fastigheten uppfördes av byggmästaren Olle Engkvist och stod färdig 1941. Hyresgästerna betalade en viss insats genom att köpa aktier i bostadsbolaget som ägde fastigheten, varvid hyran kunde reduceras. Hyresgästerna ansvarade själva för det inre underhållet i lägenheterna. Huset som ritades av arkitekten Albin Stark innehöll 67 lägenheter, 1−3 rum och kök, i storleken 24−66 kvadratmeter. Huset var ursprungligen försett med centralkök, restaurang och två mathissar. Samtliga lägenheter var försedda med en lokaltelefon till restaurangen. Från början fanns inget mattvång. Restaurangen gick dock med förlust och 1945 byggdes restaurangen om till kontor för uthyrning. Mathissarna monterades senare ned och ytorna blev garderober i lägenheterna. (källa)
7. Vidkärrs barnhem invigdes den 19 november 1935 av dåvarande socialminister Gustav Möller och var ett av Sveriges största barnhem med plats för 200 barn mellan ett och sexton år. Institutionen bestod av tio hus med fågelnamn varav en återstår idag. Förutom Svanen (reception, läkarmottagning), Anden (centralkök som finns kvar), Uven och Ugglan (sjukavdelning) fanns sex barnavdelningar: Tjädern (äldsta pojkarna), Göken, Trasten, Ärlan, Lärkan och Tranan (äldsta flickorna). Fågelnamnen användes inte vid verksamhetens början. På 1940-talet hade husen endast nummer enligt följande. (källa)