Civillag synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas civillag

Civillag uttalas civ|il|lag -en -ar.

Ordformer och varianter av civillag

Civillag är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet civillag

Civilrätt, (civillag) även kallat privaträtt, är den del av juridiken som berör förhållanden mellan privatpersoner och andra så kallade privata rättssubjekt (organisationer, företag med flera). Civilrätt är alltså den del av juridiken som inte har med den offentliga rätten att göra. Till offentlig rätt räknas bland annat statsrätten, förvaltningsrätten samt straffrätten. Skillnaden brukar definieras på så sätt att civilrätten handlar om förhållandet direkt mellan enskilda personer (till vilka också räknas en juridisk person), medan den offentliga rätten handlar om förhållandet mellan enskilda och det allmänna (staten eller kommun). Gränsen är numera lite flytande, när en kommun till exempel sluter ett avtal, anses kommunen handla som den självständiga juridiska person den är. Avtalet är således civilrättsligt. Samtidigt måste dock kommunen följa offentligrättsliga regler avseende vem som är behörig att sluta avtal med mera. Principiellt håller dock ännu den grundläggande distinktionen.

Vid 1834 års riksdag överlämnades lagkommitténs förslag till civillag till rikets ständer. Ständerna inskränkte sig vid denna riksdag till att upprepa sin redan år 1829 beträffande civillagsförslaget framställda begäran, att en sammandragen och lätt överskådlig framställning av båda förslagens plan och allmänna grundsatser liksom en jämförelse med gällande lag måtte ofördröjligen författas och före nästa lagtima riksdag utgivas från trycket för att kunna tjäna till ledning vid ständernas granskningsarbete. Med anledning därav förordnades den så kallade tablåkommittén, vilken dock till följande riksdag hann publicera allenast tablån över det emellertid (1838) i ny upplaga utgivna civillagsförslaget. (Tablån över kriminallagsförslaget, som ävenledes tryckts i ny upplaga 1839, utkom 1841.) Vid riksdagen 1840–1841 tillkännagav Kungl. Maj:t, att hinder mött för den slutliga granskningen av lagförslagen, men att Kungl. Maj:t hoppades bli i tillfälle att vid nästkommande riksdag avlåta proposition i ämnet. I skrivelse 3 mars 1841 hemställde emellertid ständerna - vilka för sin del ansåg ämnets vikt fordra, att, innan lagförslagen till huvudsaklig pröfning förekomme hos ständerna, en ytterligare granskning därav företoges, att en kommitté eller lagberedning med tio medlemmar måtte tillsättas för att ytterligare granska och genomgå lagförslagen och densammas arbeten så ställas, att tryckningen av de sålunda beredda förslagen till civil- och kriminallag kunde vara fulländad före den riksdag, som infölle näst efter tre år. Trots att lagkommitténs förslag till civil- och kriminallag alltså inte omedelbart blivit antaget såsom lag, har det dock utövat ett genomgripande inflytande på det efterföljande lagstiftningsarbetet, och i stor utsträckning legat till grund för de lagar, som blivit stiftade efter dess avgivande.

En mot Kemals liv riktad sammansvärjning som avslöjades 1926 ledde till en räfst och en rad dödsdomar. Motståndet hejdade emellertid inte hans reformverksamhet. Samma år utfärdades en ny civillag, vilken automatiskt förde med sig polygamins avskaffande och monogamins införande samt kvinnans likställighet med mannen. Skolväsendet utbyggdes efter enhetsskolans principer. I samband med folkbildningens främjande infördes 1928 det latinska alfabetet. Genom förbättrade kommunikationer, rationalisering av jordbruket och industrin och en rad på statens initiativ grundade företag höjdes landets materiella resurser.