Dags Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet dags

1. "Det är dags att slå hål på myten att det finns en gratisfil på internet. De föreslagna EU-reglerna för upphovsrätt är avgörande för att musiker, låtskrivare, författare och andra kulturskapare ska kunna försörja sig och få rättvis ersättning, skriver Europaparlamentarikerna Jytte Guteland och Marita Ulvskog (S) i Svenska Dagbladet.". (källa)
2. För två veckor sedan var det dags för frikyrkan att göra entré. Att denna del av den svenska historien skulle tecknas genom storebror Gustaf var knappast förvånande. Gustaf, känsligt tolkad av Mattias Nordkvist, har från första avsnitt varit seriens sökande smärtpunkt. (källa)
3. Så vid sidan av GDPR-förberedelser är det nu dags för myndigheterna att börja ta tag i det arbetet. (källa)
4. Som ofta är fallet med raser som avlas efter utställningsframgångar, så har exteriöra överdrifter med tiden getts fördelar. De norska utställningshundarna hade tidigare väldigt raka vinklar på bakbenen, tunnformad bröstkorg som gav en bred front samt väldigt kraftig bepälsning. Dessa hundar hade inte den konstitution som lämpade sig för en hel dags hårt arbete i älgskogen. De svenska jakthundarna var å andra sidan för högställda och slanka och alltför lika jämthunden. Men i och med älgstammens tillväxt i södra Norge från 1960-talet så blev löshundsjakt vanligare där och man fick behov av att gå tillbaka till den ursprungliga standarden. Typen har med tiden blivit mer enhetlig i både Sverige, Norge och Finland. (källa)
5. Vid tillverkningen kommer varje tråd från trådspolar, bobiner eller knektar. Alla dessa trådar, till exempel 50 stycken, valsas sedan samtidigt till önskad bredd och tjocklek. Därefter hettas den valsade tråden upp till en arbetstemperatur så att alla trådar sedan skall kunna limmas ihop till ett så kallat band. Bandet går sedan in i en värmetork för att få limmet att stelna. När bandet har stelnat är det dags för bandet att spetsas, klippas och bockas i en press, till den önskade häftklammertypen eller -sorten. (källa)
6. Härveln kan vara utrustad med ett primitivt räkneverk och kallas då knäpphärvel. En kugghjulanordning lyfter successivt en liten trähammare, när härveln vevas. Efter ett antal varv, bestämt av kugghjulens utväxling, lösgörs hammaren, som faller ned mot en tunn träskiva med en liten smäll, en knäpp. Traditionellt är utväxlingen 1:12, varför det blir en knäpp vid vart tolfte varv. 6 knäpp är signalen att det är dags att knyta om en pasma, alltså efter 72 varv. Ett vanligt mått på härvelns omkrets är 4 alnar, men eftersom varje socken i äldsta tider hade sin egen uppfattning om hur stor en aln akulle vara, så blev det lite si och så med mängden garn i en pasma. Denna oreda avhjälptes genom att man fastställde den s.k. Rydaholmsalnen, med dagens mått 0,594 m (avrundat). Om man utgår från Rydaholmsalnen, består alltså en pasma av 72∙4∙0,594 = 171 m. 6 pasmor bildar 1 härva, 1 026 m. I modern tid har detta avrundats till en metrisk härva om 1 000 m med 10 st pasmor à 100 m. (källa)
7. Hästsport och ridsport har existerat ända sedan hästen tämjdes i Mellanöstern för 6 000-7 000 år sedan. I främre orienten och Indien hade man bland annat utvecklat ryttarlekar som liknar vår dags gymkhana. Även kapplöpningar och en enkel variant av hästpolo hade utvecklats i detta område. I norra orienten, mot ryska gränsen spelades många olika ryttarlekar där man bland annat skulle riva tält eller sticka vildsvin med svärd eller lansar. (källa)
8. Utställningarnas ekonomiska betydelse avtog under 1900-talet då många andra kommunikationsformer och transportmedel hade utvecklats. Den kulturella betydelsen har dock fortsatt till dags dato med oförminskad styrka. Efter en nedgång efter andra världskriget och en rejäl svacka mellan Osaka 1970 och Sevilla 1992 (ingen utställning) är världsutställningarna återigen oerhört populära, under 2000-talet har besökarantalet på utställningarna nått upp till över 100 miljoner besökare. Efter Sevilla blev utställningarna på nytt också intressanta för industrierna, närmast i marknadsföringssyfte. (källa)
9. Det vanligaste råmaterialet till washi är bast från kozo, pappersmullbärsträd (Broussonetia papyrifera), men även andra träd kan användas. Skott från kozo skärs i halvmeterlånga bitar och barken ångas av, den mörka ytterbarken avlägsnas och innerbarken torkas. När det är dags att tillverka pappersmassa, läggs barken i blöt över natten och kokas sedan med pottaska eller soda som hjälper till att lösa upp stärkelse, fett och garvämnen. Efter noggrann sköljning i kallt vatten skiljs fibrerna åt med hjälp stampverk eller klubbor. (källa)
10. En journalist är en person som – oftast yrkesmässigt – arbetar med journalistik, det vill säga samlar in och framställer material för offentliggörande i medier. Sådana medier kan vara press (dags- och kvällstidningar samt tidskrifter), etermedier (radio och tv) eller Internet. En journalist behöver inte ha en journalistutbildning. Förr kunde en yrkesexamen journalist erhållas från svenska journalistutbildningar, men idag ger dessa utbildningar en generell examen i ämnet journalistik. (källa)