Vad betyder och hur uttalas dalmatisk
Dalmatisk uttalas dalmat|isk [-a´t-] -t -a.
Ordformer och varianter av dalmatisk
Dalmatisk är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet dalmatisk
Den allmänna uppfattningen är att dalmatinern spritts över Europa med romerna. De använde den som allsidig gårdshund och även som jakthund. De äldsta avbildningarna av hundar som kan identifieras som dalmatiner är från 1600-talet. Från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet var dalmatinern en populär vagnshund i Storbritannien och Frankrike. Hundarna sprang bredvid eller bakom ekipage med häst och vagn och fick vakta ekipaget vid skjutshållen. Vid denna tid var dalmatinern mer lik en pointer än en stövare. Först med att i skrift kalla rasen dalmatian (dalmatisk) var Thomas Bewick (1753-1828) 1792 i A general history of quadrupeds. Georges-Louis Leclerc de Buffon använde i sin naturalhistoria från 1755 beteckningen Braque de Bengale (syftande på Bengalen i Indien). Det var framförallt i England som rasen utvecklades och det var där den första rasklubben bildades 1890.
