Dalska Synonymer Betyder Uttal

• tala dalmål

Hur används ordet dalska

1. Egentliga dalmål, ofta enbart dalmål, övre dalmål eller dalska, är de traditionella svenska dialekterna som talas i övre Dalarna, det vill säga i 21 socknar i de gamla fögderierna Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna runt sjön Siljan, men borträknat Särna och Idre socken, vilkas dialekter brukar räknas till norska dialekter. (källa)
2. Begreppet Romboland (rymligt, öppet land) står för skoglöst slättland, och användes i Dalarnas skogstrakter för landskapets södra delar, samt delar av Västmanland och Uppland. Ordet har också stavats Rumboland och Rumböland, varvid invånarna kallats rumbor eller rumboar. Då somliga redan missuppfattat det dalska Ma's (egentligen namnet Mats), kan sammansättningen rumpmas möjligen förklaras. Man kan också misstänka en viss nedsättande illvilja i uttalsförändringen från rumbor till rumpor. (källa)
3. De flesta gatunamnen i Höglandet fick sina namn mellan 1924 och 1930. Vid namnsättningen av gatorna har man främst använt två kategorier, "författarkonsten" och "dalska ortnamn", som även används inom stadsdelen Nockeby. Några vägar har sina namn efter kategorin "fåglar". Grönviksvägen och Höglandsparken fick sina namn redan 1924. Därefter fick Apollogänd, Bardabacken, Höglandstorget, Pinden, Rimmargatan, Thaliavägen, Thespisvägen och Vinghästvägen fick sina namn 1925. Därefter fick Grönviksskälet, Journalistgränd, Spaltbacken, Sångmöstigen, Thalialunden och Visvägen sina namn 1928. Redan året därefter, 1929, fick Gransångarvägen, Sollerövägen och Tunadalen sina namn. Och 1930 fick Domherrevägen, Orevägen, Torsångsvägen, Vikavägen, Våmhusvägen och Äppelbovägen slutligen sina namn. (källa)
4. Dalska stugan var även detta en linbod från 1800-talet. Stugan var Elin Dahls sommarstuga i Svensbo vid Backa, och skänktes till Föreningen Hedemora Gammelgård i samband med firandet av Karl Trotzigs 100-årsminne. (källa)