Debattklimat Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet debattklimat

1. Reformrörelsen var en av de mer framträdande och inflytelserika kulturrörelser under den tiden vilka med deras idéer och krav på det svenska samhället starkt präglade debattklimatet vid denna tid. Reformivrarna var mycket målmedvetna i sitt arbete och deltog bland annat i internationella konferenser och kongresser kring hygien och s exualreformer. Mottot för ideologin kan illustreras som "en sund själ i en sund kropp". Målet var därför att förbättra och höja nationens kulturella utveckling i en sund riktning vilket skulle ske genom att fostra varje individ till en frisk och hälsosam livsföring. (Allt som stärker och utvecklar kroppen var till nytta, medan allt som försvagar och fördärvar var till skada). (källa)
2. Den unge Lennart Göthberg försökte i flera artiklar ringa in och urskilja framträdande tidstypiska drag i den nya litteraturen och blev på så sätt tidskriftens och fyrtiotalsgenerationens centrale kritiker och uttolkare. Tidens vitala och polemiska debattklimat återspeglades i 40-tal där förespråkarna konsekvent försvarade den fyrtiotalistiska litteraturen, men samtidigt lät meningsmotståndare komma till tals. Översättningar och introduktioner av utländska modernister och filosofer som Albert Camus, Jean-Paul Sartre, Stephen Spender och T.S. Eliot förekom också. Karl Vennbergs essäer om Franz Kafka befäste Kafkas centrala position för fyrtiotalismens litteraturklimat. (källa)
3. 2020 – Branschorganisationen Sveriges Tidskrifters nominering i kategorin "Årets rising star". Motivering: Rakryggad och sylvass banar journalisten och folkbildaren Bilan Osman enträget väg för personer vars verklighet sällan beskrivs annat än som stereotyper. I ett hårt debattklimat höjer hon självsäkert rösten med grundligt förankrade värderingar.". (källa)
4. Fyrtiotalismen präglades av ett vitalt och utpräglat polemiskt debattklimat mellan den modernistiska litteraturens försvarare och dess belackare. De två centrala debatterna var obegriplighetsdebatten och pessimismdebatten, vilka fördes i stort sett parallellt 1946-1947. Den förra gällde den modernistiska litteraturens formspråk och begriplighet. Den föranleddes främst av nyutgivningen av Erik Lindegrens diktsamling mannen utan väg och tog ny fart när Jan Wictors Camera obscura avslöjades som en parodi på den modernistiska lyriken. Den senare var en allmän idédebatt som utlöstes av Karl Vennbergs essä Den moderna pessimismen och dess vedersakare i tidskriften 40-tal. I debatten försvarade Vennberg en slags "etisk" pessimism och vände sig emot meningsmotståndarnas åsikter att den skulle vara utvecklingsfientlig, passiv och inskränkt. Mot slutet av fyrtiotalet började det även föras en politisk och ideologisk debatt som skulle leda fram till en annan av efterkrigstidens stora debatter: Den tredje ståndpunkten. Fyrtiotalisterna Vennberg och Werner Aspenström var tidigt tongivande representanter för den linje som inte okritiskt ville ansluta sig till något enskilt politiskt system eller bestämd ideologi i polariseringen mellan öst och väst. (källa)