Deltaga Synonymer Betyder Uttal

• delta
• medverka
• vara med

Hur används ordet deltaga

1. Gudsdom (även gudomlig prövning och ordal från medeltidslatin ordalium), innebar, enligt uppfattningen som rådde under den tid som de användes, gudomens anvisning om vad som var rätt eller orätt i en rättssak, lämnad genom ett på förhand fastställt tecken. Vanligen tvingade man den anklagade att utföra något riskfyllt företag, under förvissning om att gudomen skulle lämna den oskyldige sitt omedelbara bistånd. Ibland var båda parterna förpliktade att aktivt deltaga i provet, något som främst användes i brottmål. Gudsdomar var oftast knutna till de fyra elementen. (källa)
2. På inbjudan till en fest anges ofta ett datum för OSA (om svar anhålles). Detta innebär att värden vill ha besked från de inbjudna om de kommer eller inte. Det tillhör vett och etikett att höra av sig till värden och tacka ja eller nej till festen innan angivet datum. Efter att man meddelat värden sitt deltagande bör man som regel inte ändra sig, om man inte blir så sjuk att man inte kan deltaga eller vill gå på en begravning som man inte visste om när man tackade ja. (källa)
3. I de svenska kyrkohandböckerna efter reformationen finns inget anspelande på någon ceremoniell rening och modern var aldrig förbjuden att deltaga i gudstjänsterna. Moderns kyrktagning skulle ske sex veckor efter barnets födelse, och under dessa sex veckor fick modern vila. (källa)
4. Maskspel är en i teaterhistorien vedertagen term, som betecknar en art av lyriskdramatiska festspel, vilken utvecklades under 1500-talet och nådde sin höjdpunkt under 1600-talet, särskilt vid engelska hovet. Ett maskspel var ursprungligen en dansfest, i vilken deltagarna uppträdde maskerade och var omfattat av ett dramatiskt ramverk. Teaterhistoriskt har maskspelet sin största betydelse som föregångare till operan. (källa)
5. Att uttagningen äger rum vid den tiden på året är för att kunna uppfylla EBU-regler som säger att alla deltagarländer ska ha gjort klart sina artist- och bidragsval senast ett visst datum i mars månad. Uttagningen måste också följa den regel som säger att tävlingsbidrag till den kommande Eurovisionen inte får ha givits ut på publika plattformar före ett visst datum året innan tävlingen äger rum. Fram till början av 2000-talet sattes detta datum till den 1 januari samma år, för att därefter justeras till den 1 oktober året innan och från och med 2011 är det den 1 september året innan tävlingen äger rum som gäller. (källa)
6. En observator vid de svenska universiteten hade till uppgift dels att tillsammans med professorn i astronomi deltaga i vården och skötseln av det astronomiska observatoriet och i de vetenskapliga arbetena där, dels att på observatoriet leda de för studenterna anordnade praktiska observationsövningarna. Befattningarna tillsattes av Kungl. Maj:t enligt samma grunder, kompetensfordringar och tillsättningsprocedur som professurerna vid universiteten. I Sverige avskaffades titeln 1969 då observatorerna i stället fick titeln biträdande professor. (källa)
7. Particip (presensparticip) (latin participium, från particeps, 'deltagande') betecknar ord som bildats av verb men som böjs och används som adjektiv. Det kan därmed sägas "deltaga" i två ordklasser, och har därav fått sitt namn. Viss oenighet förekommer om participens ordklasstillhörighet. Nationalencyklopedin menar att participen numera vanligen (men oegentligt) förs till verben, medan Svenska Akademiens språklära (Hultman 2003, s. 79, s. 155) anger att de hör till adjektiven och Svenska Akademiens grammatik placerar dem i en egen ordklass. Som argument för att de bildar en egen ordklass kan anföras att participen i olika sammanhang kan ha verbliknande eller adjektivliknande funktion. Participet köttätande kan exempelvis avse en handling (verbliknande funktion) men också en egenskap (adjektivliknande funktion). (källa)
8. Sockenbud betecknar besök av en präst i hemmet hos en sjuk eller döende församlingsmedlem. När en kristen människa är svårt sjuk eller döende kallar han eller hon (genom de anhöriga) till sig prästen för att i sjukdom eller i livets slutskede få del av kyrkans sakrament. I riten "de sjukas smörjelse" smörjs den sjuke först med olja på pannan, händerna och fötterna (under medeltiden vanligen ögon, näsborrar, läppar/mun, händer och fötter). Smörjelse är alltså kopplad till de mänskliga sinnena och kroppsdelarna och har syndaförlåtande innebörd. Smörjelse kan utföras också på en människa som är så sjuk, att han eller hon inte kan ta emot nattvarden eller gå till bikt. Bikten är också eljest kopplad till viaticum, firandet av nattvarden vid sjukbädden, vari kan också den sjukes familj delta. Prästens sjukbesök hos döende går i katolska kyrkan i allt väsentligt till på detta sätt. (källa)