Demokratisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet demokratisk

1. Den som ligger över någon i en hierarki kan utfärda order till den/dem som ligger närmast under. I företag finns därför vanligtvis en utpräglad bild av hur maktfördelningen ser ut. Likt en pyramid "rapporterar" den som sägs ligga under någon annan i den hierarkiska ordningen till den som ligger närmast över denne. Den hierarkiska ordningen blir tydligare i större organisationer där makt, eller ansvar, sker i flera nivåer. Det leder till att det skapas hierarkiska system där processen att fatta beslut blir längre. I större företag finns ofta en strikt formell hierarki där man avgränsar det område någon bestämmer över i koncern, bolag, dotterbolag, sektioner, avdelningar och grupper. På senare år har andra organisationsformer prövats, och det har strävats efter en mer direkt demokratisk ordning. Bland annat anarkister och vissa socialister menar i regel att organisationsformen är odemokratisk och ojämlik. (källa)
2. Många internationalisters ideal är att gå längre mot en demokratisk globalisering genom att skapa en världsregering. De ser vissa internationella organisationer, som FN och EU, som lyckade prototyper för en möjlig framtida utveckling. Detta ideal har dock motstånd hos andra internationalister, som önskar en harmonisk samexistens av flera språkligt och kulturellt distinkta samhällen. Ett världsmedborgarskap som eliminerar alla befintliga politiska gränser, skulle kunna påskynda den språkliga och kulturella utjämningen och likriktningen, där minoriteters kulturella intressen skulle tvingas backa till majoritetskulturers fördel. För att motarbeta detta förespråkar därför somliga internationell federalism. (källa)
3. Sedan föregående år befann sig Frankrike i krig med Österrike (drottning Marie-Antoinettes hemland), men trots detta lyckades jakobinerna, inte minst tack vare sin starka partiorganisation, ändå behålla greppet om sin egen maktställning och försvara revolutionen. Under 1793 genomförde de en rad politiska reformer, som exempelvis införandet av den allmänna skolgången, en ny demokratisk konstitution, inkluderande 1793 års deklaration av de mänskliga rättigheterna, jordlottsreformer till stöd för de fattiga och fri skilsmässa. Som en del av sin omstörtande politik, och som en bekräftelse på sin politiska seger, avskaffade jakobinerna i oktober samma år den kristna (gregorianska) kalendern, och införde revolutionskalendern, markeringen för att en ny tid var kommen. Och under 1794 inleddes, under Robespierres personliga ledning, firandet av den nye guden, Det Högsta Väsendet ("Förnuftet"). (källa)
4. Jordskredsseger (från engelskans landslide victory) är ett uttryck som beskriver en mycket överlägsen seger. Uttrycket används oftast inom politiken för att beskriva när ett parti eller presidentkandidat vunnit en stor seger i ett allmänt val till en demokratisk församling eller presidentpost. (källa)
5. Programmet uppmuntrade även synpunkter på större inhemska och globala frågor. Diskussionerna med de unga kunde hållas på gatan, fritidsgårdar eller i skolan. Knuff kan betraktats som ett tidstypiskt samhällsengagerat program från 1970-talet. Programmet omfattade en demokratisk och politisk pedagogik i sitt sätt att närma sig målgruppen. Till teman som togs upp skrev och framförde amatörgrupper egna låtar. Detta var en viktig del i redaktionens ambition att göra de unga delaktiga i programmet. 1973 utgavs samlingsalbumet Låtar från Knuff. (källa)
6. Såväl förespråkare för naturrätten som Hans Kelsens lärjungar, menar att en konstitution bör innehålla en grundnorm och regeringsmaktens förpliktelser. Som regel är konstitutionen avkodad i ett dokument i moderna stater, som i den amerikanska grundlagen USA:s konstitution. I Aristoteles Politiken avser ett konstitutionellt styre ett statsskick där lagen är överställd regenten, en monarki i vilken regeringsmakten är begränsad i grundlag, kallas med ett senare språkbruk "konstitutionell monarki". Demokratisk konstitutionalism är statsskick vars grundlagar garanterar medborgarna demokrati. (källa)
7. Lenin vidareutvecklade marxismen i det han själv menade var "imperialismens epok", som han såg som kapitalismens högsta och sista stadium. Lenin menade att arbetarklassen skulle ledas i revolution av ett disciplinerat, avantgardistiskt parti som praktiserade demokratisk centralism. Målet var att avskaffa kapitalismen och att genom proletariatets diktatur bygga ett socialistiskt samhälle. Detta skulle kunna ske genom ett förbund mellan arbetare och bönder, och Lenin menade att en socialistisk revolution i det industriellt efterblivna Ryssland enbart vore möjlig med hjälp av den kraft bönderna tidigare visat i historien i form av bonderevolutioner. (källa)
8. Mentorns roll kan ta sig många olika uttryck, och utövas med allt från lösa tyglar och en demokratisk stämning till mycket fasta ramar och förhållningsregler för adepten, vilket ofta blir en fråga om lokala kulturella sedvänjor. Genom att svara på mentorns frågor, eller beakta mentorn som föredöme, kan adepten ofta själv komma fram till vad som ärätt och fel, och utvecklas till en mer framgångsrik individ, både i det personliga levernet och i yrkeslivet. (källa)
9. Ända sen de offentliga museernas uppkomst under 1800-talet har museet som en bärare av vetenskap och kunskap utgjort en viktig del i verksamheten. Artonhundratalets kulturhistoriska museer stod för både insamlandet, bevarandet och gestaltningen av kunskap som annars riskerade att gå förlorat. Då var det främst föremålen i sig själva som ansågs viktiga och fokus låg på att ställa ut dessa i montrar. Den kunskap som museet förde över till besökarna var objektiv, faktabaserad och knuten till en begränsad historieskrivning. Synen på musernas förmedling av kunskap kom att förändras. Under 1900-talet samspelade kunskapsöverföringen på museer i högre grad med skolornas undervisning. Under 1960-talet blev museerna allt mer publikorienterade. Den nationella kulturpolitiken syftade till att främja tillgången till kultur och denna fråga lyftes fram som en demokratisk rättighet. Detta fick också konsekvenser för museernas verksamhetsmål. Den här förändringen har också formulerats inom det nationella samarbetet mellan olika museer. ICOM(the international council of museums) framhåller museernas pedagogiska roll och avgörande är interaktionen i samhället för att förverkliga den rollen. Därför är också museerna påverkade av olika samhälleliga, politiska och ideella styrorgan vilket får konsekvenser för hur pedagogiken bedrivs. (källa)