Vad betyder och hur uttalas diakoninämnd
Diakoninämnd uttalas dia|koni|nämnd.
Ordformer och varianter av diakoninämnd
Singular
- diakoninämnd
- obestämd grundform
- diakoninämnds
- obestämd genitiv
- diakoninämnden
- bestämd grundform
- diakoninämndens
- bestämd genitiv
Plural
- diakoninämnder
- obestämd grundform
- diakoninämnders
- obestämd genitiv
- diakoninämnderna
- bestämd grundform
- diakoninämndernas
- bestämd genitiv
Diakoninämnd är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet diakoninämnd
Stiftelsen ersatte kyrkliga riksorgan som Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete (1965-84, tidigare Svenska kyrkans diakonistyrelse 1910–65), Svenska kyrkans diakoninämnd (1965-85), Svenska kyrkans informationscentral och Svenska kyrkans utbildningsnämnd. Dess verksamhet avsåg främst Svenska kyrkans frivilliga verksamhet.
Under mitten av 1800-talet så instiftades utbildning för diakonissor i Sverige. Dessa utbildningar var inom vårdsektorn och har utvecklats vidare till det som i dag är sjuksköterskeutbildningen. Genom lagomarbetningar så skedde under 1960-talet en förändring i diakonernas arbetsbeskrivning och yrket fick en mer socialt vårdande karaktär. I samband med detta så tillkom diakoninämnden som ett stöd för kyrkans församlingar i deras diakonala arbete. En stor förändring sker år 1942 då en vigning för diakoner och diakonissor skrivs in i kyrkohandboken. Därmed så blir diakonämbetet erkänt som vigningstjänst i den svenska kyrkan. Det innebär att kvinnor för första gången kan vigas till kyrklig tjänst i Sverige.
Han var också ledamot av 1969 års diakoniutredning, som 1972 utgav betänkandet Tjänsten åt nästan, och av Svenska kyrkans diakoninämnds vigningsutredning, med betänkandet Vigd till tjänst (1983). Andrén var ledamot av kyrkomötet 1969 och preses vid prästmötet i Uppsala 1974, där han framlade avhandlingen Kyrka och folkbildning i Sverige. Andrén var senior cleri i Svenska kyrkan och hade vid sin död varit präst i över 79 år.
Hedenrud flyttade tillbaka till Lund under 1990-talet, där hon engagerade sig i Maria Magdalena kyrka och Lunds östra stadsförsamling. Hon blev ordförande i församlingens diakoninämnd och flera andra grupperingar inom kyrkan, bland annat kyrkligt arbete i Tanzania. Under några mandatperioder var hon förtroendevald i Lunds kyrkliga samfällighet, liksom i Lunds stift. Under 1990-talet var hon engagerad i kyrkan till förmån för registrerat partnerskap i Sverige, och föreläste runtom i Sverige om homosexualitet. Hon satt bland annat med i Svenska kyrkans utredning om homosexualitet från 1994, där även bland annat Bertil Gärtner, Gert Nilsson och Margarethe Isberg ingick.
