Diktatur Synonymer Betyder Uttal

• envälde

Hur används ordet diktatur

1. I alla västerländska samhällen är våldsam hämnd förbjudet i lag (staten har våldsmonopol), och hämndbegär förekommer inte som legitim grund för institutionellt straff, oavsett missgärningens art. I straffrätten har fokus sedan 1800-talet kommit att skifta från hämnd till fångvård, inkapacitering och avskräckning. Under 1900-talet har flera länder övergått från diktatur till demokrati eller genomlevt svåra konflikter. Den allmänna hållningen efter sådana övergångar har i tilltagande grad varit att gå vidare och att kollektivt förlåta illdåd, ofta efter sannings- och försoningskommissioner. Metoden har dock kritiserats för att framtvinga förlåtande känslor hos personer som inte känner detta, och att det inte tillgodoser de individuella, psykologiska behoven hos offren som kan fortsätta bära på hämndbegär. I många sådana fall har offren med tiden kommit att betraktas som problem, för att de varit oförmögna att förlåta och gå vidare. Det finns en tydlig korrelation mellan oförmåga att förlåta och förekomst av posttraumatisk stress, depression och ångeststörningar. Under perioder har hämndbegär i varierande grad betraktats som ett medicinskt problem, ett synsätt som kritiserats för att sakna ett moraliskt perspektiv på brott. (källa)
2. Uttrycket härskarteknik myntades ursprungligen av den norske psykologen och filosofen Ingjald Nissen 1945 i verket Psykopatenes diktatur, ett verk där han lägger fram hypotesen att psykopati var orsaken till nazisternas maktövertagande i Tyskland. Ingjald Nissens ursprungliga nio härskartekniker populariserades och minskades till fem av den norska socialpsykologen Berit Ås 1976 och beskrevs redan på 1980-talet i svensk litteratur. Vanligtvis är det någon av dessa fem som avses med termen härskarteknik, men Berit Ås har själv utökat listan med två till och i vardagligt tal används ibland ordet härskarteknik om allmänt ohemula maktmanipulationer. Andra tänkare och debattörer har också beskrivit och delat upp härskartekniker på lite andra sätt men Berit Ås definition och beskrivning är dock den som är klart dominerande. (källa)
3. Irak har i hela sin historia som självständig stat, fram till nyligen, varit mer eller mindre en diktatur. (källa)
4. Lenin vidareutvecklade marxismen i det han själv menade var "imperialismens epok", som han såg som kapitalismens högsta och sista stadium. Lenin menade att arbetarklassen skulle ledas i revolution av ett disciplinerat, avantgardistiskt parti som praktiserade demokratisk centralism. Målet var att avskaffa kapitalismen och att genom proletariatets diktatur bygga ett socialistiskt samhälle. Detta skulle kunna ske genom ett förbund mellan arbetare och bönder, och Lenin menade att en socialistisk revolution i det industriellt efterblivna Ryssland enbart vore möjlig med hjälp av den kraft bönderna tidigare visat i historien i form av bonderevolutioner. (källa)
5. En polisstat är ofta men inte alltid en diktatur. En polisstat är inte en fungerande demokrati då den inte längre är en rättsstat. (källa)
6. Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni. (källa)
7. En viktigare uppdelning är den mellan demokratier – där den offentliga makten utgår från folket genom allmänna och fria val – och diktaturer – där all makt utgår från en individ. Det finns en ideologisk spänning i epiteten i fråga. Kommunistiska stater har i allmänhet betraktats som diktaturer i västvärlden, men själva beskrivit sig som demokratiska (till exempel Tyska demokratiska republiken, Demokratiska folkrepubliken Korea), medan kapitalism är diktatur ur en kommunists synvinkel. (källa)