Synonym till dimension
Vad betyder och hur uttalas dimension
Dimension uttalas di|mens|ion [-?o´n] -en -er.
Dimension betyder mått i längd och bredd o. höjd.
Ordformer och varianter av dimension
Singular
- dimension
- obestämd grundform
- dimensions
- obestämd genitiv
- dimensionen
- bestämd grundform
- dimensionens
- bestämd genitiv
Plural
- dimensioner
- obestämd grundform
- dimensioners
- obestämd genitiv
- dimensionerna
- bestämd grundform
- dimensionernas
- bestämd genitiv
Dimension är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet dimension
Följande definieringar av addition av vektorer gäller för godtycklig dimension, för enkelhetens skull visas här addition av vektorer i planet.
Till Sverige kom influenserna framförallt från England, och till viss del Tyskland. I Sverige fick det även en tydlig politisk dimension, där grannskapsenheten tänktes stärka den demokratiska människotypen. Grannskapsenhetens arkitektur präglades av enkel småskalighet. Arkitekterna använde sig av traditionella husformer med sadeltak och "vänliga", lekfulla detaljer.
Vanligtvis är det stamledningens dimension som är den flödesbegränsande faktorn i ett täckdikessystem.
Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse. Storheten är definierad som förändring av läge per tidsenhet. Hastighet har dimension längd per tid och betecknas vanligen v, från latinets velocitas. Dess skalära magnitud mäts i enheten meter per sekund i Internationella måttenhetssystemet (SI), som till exempel används för vindstyrka. En vardagligare enhet är kilometer per timme. Omräkningen är att 1 m/s = 3 600 m/h = 3,6 km/h.
Histogrammet är ett sätt att ge överblick över hur en åtminstone ganska stor grupp objekt fördelar sig på de förekommande värdena i en viss dimension, till exempel en mätning som har utförts på alla objekten. Hela det förekommande värdeintervallet delas upp i ett antal delintervall. För varje del-intervall räknas antalet objekt som har ett värde som faller inom det del-intervallet. Detta värde återspeglas som höjden på en rektangel i diagrammet. Rektangelns bas är del-intervallet självt.
Algebraiska modeller för informationssökning representerar vanligen på något plan dokument och söksträngar som vektorer i ett n-dimensionellt vektorrum. Varje dimension representerar en specifik term, alltså finns lika många dimensioner som det finns termer i de texter som representeras. En sökfråga som vanligen består av ett litet antal termer representeras som en vektorsumma av dessa termer och ett dokument likaså som en vektorsumma, ofta med viss dämpning av höga frekvenser för vanliga termer. Det finns flera sätt att vikta termer. Det mest grundläggande är tf-idf (termfrekvens-inverterad dokumentfrekvens). Med denna viktning värderas ovanliga termer i dokumentsamlingen högt. Mer sofistikerade modeller tar även hänsyn till dokumentets längd och till feedback från användaren. I den klassiska vektorrymdsmodellen beräknas likheten mellan dokument och söksträng som vinklar mellan vektorerna i vektorrummet, något som har använts sedan sjuttiotalet.
Historiskt började man komponera med instrumentation först under 1600-talet. Dessförinnan var det ovanligt att man angav vilka instrument som skulle spela de olika stämmorna. Instrumentationen har kommit att få en egen musikalisk dimension jämbördig med kontrapunkt, harmonik och tematik.
En polytyp är när samma ämne får delvis olika fysikaliska egenskaper till följd av hur bindningarna mellan atomerna är ordnade. Polytyper ger en annorlunda uppbyggnad i en dimension (av kristallens tre dimensioner). För kiselkarbid är det hur bindningarna mellan kiselatomen och kolatomen är vinklade. Både kisel och kol binder till fyra andra atomer. Vinkeln mellan två bindningar i en atom är 120 grader. Utgå ifrån en kol-kisel-binding. Då kan de tre resterande bindningarna på de båda atomerna antingen vara spegelvända sett utifrån ett plan mellan de båda atomerna, eller vara vridna 60 grader relativt varandra. Hur sedan dessa två olika varianter kombineras (ovanpå varandra) ger upphov till en sekvens, där varje stackningssekvens är en polytyp. Kiselkarbid har ungefär 200 kända polytyper.
En kolloid (gr. kolloid, "lim") är ett system där ett ämne är finfördelat (dispergerat) i ett annat, och det finfördelade ämnets partiklar har åtminstone i någon dimension en storlek mellan en nanometer och en mikrometer. De olika faserna kan ha samma eller olika aggregationstillstånd (fast, vätska och gas). Varje kombination har ett eget namn (se tabellen nedan), gas finfördelat i vätska heter till exempel skum. Begreppet kolloid infördes 1861 av den skotske kemisten Thomas Graham.
Dimension på Engelska
- dimension
- size, measurement, measures of another dimension, a building of enormous dimensions
