Vad betyder och hur uttalas direktdemokrati
Direktdemokrati uttalas di|rekt|demo|krati.
Ordformer och varianter av direktdemokrati
Singular
- direktdemokrati
- obestämd grundform
- direktdemokratis
- obestämd genitiv
- direktdemokratin
- bestämd grundform
- direktdemokratins
- bestämd genitiv
Plural
- direktdemokratier
- obestämd grundform
- direktdemokratiers
- obestämd genitiv
- direktdemokratierna
- bestämd grundform
- direktdemokratiernas
- bestämd genitiv
Direktdemokrati är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet direktdemokrati
Handuppräckning är en vanligt förekommande metod använd vid olika typer av val och omröstningar. Metoden är mer precis än acklamation och tillåter samtidigt den röstberättigade att sitta kvar under omröstning. Handuppräckning används sällan vid mer officiella sammanhang, som vid parlamentsomröstningar (ett undantag är Schweiz där direktdemokrati tillämpas), men metoden har använts i äldre demokratiska system av vilka den atenska demokratin är ett exempel. Handuppräckning används idag i demokratiska sammanhang av mindre skala, till exempel vid medelstora politiska möten eller i klassrummet, där acklamation är svårapplicerat.
Förutom de ovan nämnda finns ett flertal ideologier eller pseudoideologier. Humanism, Human-etik, Transhumanism, Imperialism, Kolonialism, Internationalism, Nationalism (som kan ingå i flera av de ovan nämnda), Juche, Ny-Hellenism , Utilitarism, vänsterliberalism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, eko-fascism, direktdemokrati, Modernism med flera. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism. Utöver det så har även tankar om den politiska modernismen tillkommit på 2020-talet.
Folkomröstningsbegreppet har sin bakgrund i den direktdemokrati som var i bruk i de antika statsstaterna i Grekland. Under modern tid har traditionen med folkomröstningar främst utvecklats i Schweiz och USA. I det förra landet har bruket utvecklats ur den äldre traditionen med folkmöten i (små) kantoner och kommuner. Folkomröstningar, som årligen är cirka ett halvdussin på federal nivå, anses komplettera demokratin i ett land med närmast permanent samlingsregering.
Historiskt sett var begreppet studentkår eller studentcorps (belagt första gången 1817) den samlade benämningen på studentpopulationen vid ett universitet som helhet, och de äldsta kårerna under 1800-talet verkade också i stor utsträckning genom direktdemokrati i form av "allmänna kårmöten". När studentantalet så småningom växte fick kårerna dock inrätta indirekt demokrati med valda beslutande församlingar. Studentkårerna vid de statliga lärosätena måste numera enligt förordning vara demokratiskt uppbyggda, men den inre organisationen skiljer sig avsevärt mellan olika kårer.
Direktdemokrati, även direkt demokrati, är en beslutsform där beslut i enskilda frågor fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva. Direkt demokrati kan bland annat förekomma i föreningar, vid möten eller stämmor, normalt när antalet röstberättigade är ganska litet. Direkt demokrati som styrelseskick på nationell nivå existerar i dag inte, utan vanligen förekommer olika former av representativ demokrati där representanter valda av de röstberättigade fattar beslut i enskilda frågor.
