Diskursiv Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet diskursiv

1. Inom humanismen och filosofin kan även kroppen ses som ett material för inskription. Enligt uttrycket tabula rasa föds människan som ett oskrivet blad som efter hand fylls av tecken i form av erfarenheter som kommer att utgöra hennes egenskaper. Michel Foucault utvecklar denna ide där kroppen är konstruerad som en plats där regimer, diskurser och makt inskrivs. Judith Butler kritiserar den passiva roll kroppen tillskrivs i liknande teorier, och föreslår en syn på kroppen där den i sig själv är en kulturell och diskursiv praktik, och där ett aktivt strukturerande av det sociala fältet formar och omformar kroppen. (källa)
2. Det moderna offentlighetsbegreppet kopplas ofta samman med demokratins utveckling. I boken Borgerlig offentlighet pekar Jürgen Habermas ut 1700-talets upplysningstänkande som avgörande för den moderna förståelsen av offentligheten. Habermas kopplar samman offentligheten med den framväxande borgarklassen och menar att i och med detta uppstod det en ny samhällssfär vilket lade grunden för en diskursiv demokrati. Denna demokratimodell präglas av idén om det förnuftiga samtalet som medel för att skapa ett bättre samhälle. I människans villkor, Vita activa beskriver Hannah Arendt samma utveckling men menar att det skett en sammanblandning av kategorierna offentlig och privat. Istället för en politisk offentlighet har vi fått en social sfär där "beteende" har ersatt "handlandet". (källa)
3. Diskurs (latin: discursus, "springande till och från") betyder antingen "talad kommunikation eller debatt" eller "en formell diskussion eller debatt". I egentlig mening är det snarare de skrivna och talade kommunikationerna kring ett särskilt ämne av formellare slag som åsyftas. Termen används ofta inom semantik och diskursanalys. Inom semantiken är diskurser lingvistiska enheter uppbyggda av flera meningar, med andra ord konversationer, argument eller tal. Inom diskursanalys, som blev populär under sent 1960-tal, är ordet "diskurs" kort för "diskursiv formation", vilket är vad Michel Foucault kallade kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter. Diskurs beskriver "en enhet av sekvenser, tecken, genom att de är uttalanden (enoncés)" enligt Foucault. Det är i denna form som ordet oftast används inom akademiska studier. Andra centralfigurer inom diskursanalysen är Leo Spitzer, Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. (källa)