Vad betyder och hur uttalas djupstruktur
Djupstruktur uttalas djup|strukt|ur.
Ordformer och varianter av djupstruktur
Singular
- djupstruktur
- obestämd grundform
- djupstrukturs
- obestämd genitiv
- djupstrukturen
- bestämd grundform
- djupstrukturens
- bestämd genitiv
Plural
- djupstrukturer
- obestämd grundform
- djupstrukturers
- obestämd genitiv
- djupstrukturerna
- bestämd grundform
- djupstrukturernas
- bestämd genitiv
Djupstruktur är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet djupstruktur
I den tidiga versionen av generativ grammatik görs antagandet om att språkets syntax representeras med frasstruktur i två nivåer, djup-struktur (D-struktur) och ytstruktur (S-struktur). Språkets syntaktiska djupstruktur går att beskriva och förklaras genom teoretisk härledning av ytstrukturen, som är densamma som språkets fonetiska form. Den syntaktiskteoretiska operation som presenterades av Chomsky för att möjliggöra dessa härledningar var syntaktisk förflyttning, transformationer, enligt en uppsättning syntaktiska regler, vilket gav namnet "transformationsgrammatik" åt detta teoretiska ramverk. Senare har teorin kallats princip- och parameterteorin och efter det GB-teorin (Government and Binding Theory).
En "vetenskapsspråksfilosofi" (vetenskapsteori) har också vuxit upp kring den analytiska filosofin. Karaktäristiskt för denna är strävan att beskriva den vetenskapliga praktiken samt sökandet efter djupstrukturer vilka kan förklara ytstrukturerna. Även sådana traditioner som marxismen har på vissa håll smälts samman med den analytiska filosofin. Denna kallas då analytisk marxism. Ytterligare en del av den analytiska filosofin är pragmatismen, främst företrädd av Willard van Orman Quine. Analysen är holistisk och gränser blir suddigare.
Andra bidrag han gjorde till semiotiken var teorin om den semiotiska fyrkanten (som ofta används vid analyser av berättelser), begreppet isotopi (upprepandet av meningselement), det narrativa programmet, samt en semiotik över världen. Hans textbegrepp var påverkat av den generativa grammatiken och Noam Chomsky, och innebar att se texten som flera skikt, med en djupstruktur som utgörs av tankekategorier, en ytnarrativ struktur, en representationsstruktur eller diskurs, och sist språkformen eller manifestationen. Därigenom kunde Greimas presentera en helt ahistorisk teori och tolkningsmodell.
