Djurhud synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas djurhud

Djurhud uttalas djur|hud.

Ordformer och varianter av djurhud

Djurhud är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet djurhud

En variant av hällkistan är en enkel kista innesluten av sten (engelska cist). Ett gravfält med enkla kistor är daterad till 1400 BC. De är inneslutna av utvalda stora stenar (ej hällar). I stället för täckande ovanliggande häll förekommer att man täckte kistan med en djurhud. Den begravda personen begravdes i sidoläge enligt gängse sätt på bronsåldern. Kistan är ofta enkelgravar. Barngravar är utgrävda. Vanligtvis genomfördes begravningen som skelettgrav, men kremering förekom. Exempel finns på barngrav där ett skelettsatt barn senare kompletterades med ett kremerat barn. Efter begravning kunde skelettet tas upp och på något rituellt sätt användas av de efterlevande. Stenomslutningen kunde då ändras, då den senare tog mindre plats. Begravningsformen med kista användes av stäppfolken (även av Yamna).

Kärnläder, även kallat krupong, är ryggstycket på en djurhud. Detta har till skillnad från buk- och halslädret en jämn och stadig struktur.

Ordet börs kommer via lågtyska från medeltidslatin bursa, 'skinnpåse, penningpung', ytterst av grekiska βύρσα (bùrsa), 'djurhud'. Ordet portmonnä lånades på 1850-talet från franska portemonnaie, bokstavligen 'bär pengar', av porter, 'bära', och monnaie, 'pengar'.

Rep har i någon form funnits så länge människan ägnats sig åt jakt, fiske och båtkonstruktion. Råmaterial kan vara djurhår, djurhud eller växtfiber. Under 1900-talet utvecklades produktion med syntetiska fibrer.

Skuggspel kan också avse en teaterform där mänskliga skådespelare ersätts av dockfigurer vilkas skuggor framträder och bringas att röra sig mot en vit, belyst duk. Skuggspel uppstod i Indien ca 200 f.Kr. och spreds med hinduismen till Sydöstasien. Det var ursprungligen nära förbundet med förfädersdyrkan, religiösa riter, magi och exorcism. Skuggspelsfigurer skärs ut ur tunn djurhud, målas och perforeras i intrikata mönster. Lemmarna är ledade och sätts i rörelse av stickor, som manipuleras av den bakom duken dolde spelaren. I Kambodja och Thailand lyfts av dansande män hela scener monterade på käppar mot duken. På Java och Bali är dalang, ursprungligen en präst, både berättare, musiker och dockspelare. Kinas skuggspel är yngre, tidigast nämnt på 1000-talet, och företer likheter med Kinas många operatyper. På 1700-talet infördes ombres chinoises i Europa, men nu influerade av arabvärldens folkligt groteska skuggspel om Karagöz, i Grekland Karaghioz. Skuggspel utan dockor, då endast händerna används för att åstadkomma skuggor, förekommer inom cirkus och varieté.