Vad betyder och hur uttalas dolkhugg
Dolkhugg uttalas dolk|hugg.
Ordformer och varianter av dolkhugg
Singular
- dolkhugg
- obestämd grundform
- dolkhuggs
- obestämd genitiv
- dolkhugget
- bestämd grundform
- dolkhuggets
- bestämd genitiv
Plural
- dolkhugg
- obestämd grundform
- dolkhuggs
- obestämd genitiv
- dolkhuggen
- bestämd grundform
- dolkhuggens
- bestämd genitiv
Dolkhugg är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet dolkhugg
Kort efter Hektors död besegrade Akilles ytterligare tre hjältar, men dödades av Hektors bror Paris, enligt en version med en pil i hälen, enligt en annan med ett dolkhugg i ryggen när han besökte Polyxena, en trojansk prinsessa. Båda versionerna förvägrar Paris någon ära för dådet, och Akilles förblir obesegrad i strid. Hans skelett blandas med Patroklos.
Den 15 mars 44 f.Kr., idus martiae, mördade Brutus tillsammans med en grupp senatorer Caesar i Pompejus curia på Campus Martius. Enligt vissa källor, däribland Suetonius (De vita Caesarum, Liber I Divus Iulius, LXXXII), skall Julius Caesars sista ord ha varit "καί συ, τέκνον?" (Kai sy, teknon?, "Även du, mitt barn?"), när han segnade ner vid foten av en staty av Pompejus efter att ha tagit emot 23 dolkhugg. I William Shakespeares tragedi Julius Caesar omvandlades dessa ord till citatet "Et tu, Brute?" ("Även du, Brutus?"). Citatet har inom västerländsk kultur kommit att bli en populär fras för att beskriva förräderi.
Några av hans undersåtar under ledning av generalen Bessos som också var satrap av Baktrien beslutade att avsätta storkonungen och använda Dareios som någon slags bytesvara med Alexander. Dareios ställning hade skadats av nederlagen och hans stöd var så svagt att baktrierna kunde rusa in i hans tält och gripa honom utan att några livvakter gjorde motstånd. När Alexander fick höra om kuppen satte han genast högsta fart med en liten skara ryttare, och när Bessos och de andra kuppmakarna fick höra om detta beslutade de att fly. Men Dareios vägrade att vara behjälplig mot förrädarna och lät sig inte placeras på en hästrygg. Då höggs han med flera dolkhugg för att han inte skulle falla levande i Alexanders händer. En makedonisk soldat fann honom i en vagn där han låg och stönade av smärta med endast en liten hund som sällskap, han bad om vatten vilket han fick. Därefter uttryckte han sin tacksamhet till soldaten över att inte behöva dö i ensamhet.
Såsom regent var han väl mycket passiv, lämnande åt ministrarna att utföra de åtgärder, som de fann lämpliga, men en fransk president torde knappast vara i tillfälle att handla annorlunda. Även det närmande till Ryssland, som under hans regering ägde rum och som fick ett uttryck i en fransk flottavdelnings besök i Sankt Petersburg 1891 och en rysk flottas motbesök i Toulon 1893, bidrog att hos folket stärka sympatierna för Carnot. Under ett besök i Lyon blev han på kvällen 24 juni 1894 i sin vagn dödligt sårad med ett dolkhugg av en italiensk anarkist, Santo Caserio, och avled påföljande natt. Den sorg och förbittring, som mordet uppväckte inte bara i Frankrike, utan även i utlandet, visade vilken allmän aktning han skaffat sig. I staden Nolay avtäcktes den 8 september 1895 en minnesvård, framställande Frankrike, som tar den döende Carnot i sin famn, och i Nancy avtäcktes 28 juni 1896 en 10 meter hög obelisk (med Carnots porträttmedaljong i brons och två allegoriska kvinnofigurer i brons) till minne av hans besök i Nancy 1892 och möte där med storfurst Konstantin från Ryssland. Även i bland annat Fontainebleau, Angoulême, Annecy och Limoges restes minnesvårdar över honom.
