Vad betyder och hur uttalas dominikanmunk
Dominikanmunk uttalas dom|in|ik|an|munk äv. dom|in|ik|an|er|munk.
Ordformer och varianter av dominikanmunk
Singular
- dominikanmunk
- obestämd grundform
- dominikanmunks
- obestämd genitiv
- dominikanmunken
- bestämd grundform
- dominikanmunkens
- bestämd genitiv
Plural
- dominikanmunkar
- obestämd grundform
- dominikanmunkars
- obestämd genitiv
- dominikanmunkarna
- bestämd grundform
- dominikanmunkarnas
- bestämd genitiv
Variantstavning singular
- dominikanermunk
- obestämd grundform
- dominikanermunks
- obestämd genitiv
- dominikanermunken
- bestämd grundform
- dominikanermunkens
- bestämd genitiv
Variantstavning plural
- dominikanermunkar
- obestämd grundform
- dominikanermunkars
- obestämd genitiv
- dominikanermunkarna
- bestämd grundform
- dominikanermunkarnas
- bestämd genitiv
Dominikanmunk är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet dominikanmunk
Avlatsbreven såldes på ett besynnerligt sätt. Mest omtalad och framgångsrikast bland dessa avlatsbrevförsäljare var dominikanmunken Tetzel. När han närmade sig en stad sände han budbärare framför sig som ringde i klockorna och mötte honom vid stadsporten. Befolkningen och kyrkans män kom honom till mötes under sång och med ljus i handen, och de drog sedan genom staden i procession. Framför Tetzel bar de ett stort rött kors och det påvliga avlatsbrevet på en sammetskudde. När de trädde in i den lokala kyrkan ställde de påvens baner vid altaret och en stor kassakista framför det helgade altaret. Sedan började Tetzel hålla tal om nyttan av dessa brev och utmålade med ett rikt ordförråd vilken välsignelse ett sådant brev var.
1483 inleds bygget av nuvarande stenkyrka. Detta enligt upptecknade traditioner i kyrkoarkivet i Indal av kyrkoherde Johannes Clemens Thelaus på 1600-talet. Detta på initiativ av den till börden finske dominikanermunken pater Josephus, som var byggnadskunnig. Han initierade byggandet av ett flertal kyrkor i de omkringliggande bygderna. Han tillskrivs förutom gamla kyrkan i Liden kyrkorna i Indal (nu riven), Skön (nu riven), Ljustorp, Ragunda (Fors sockenkyrka), Indal gamla kyrka (nu riven) och renovering av Selånger gamla kyrka (i dag kyrkoruin) från 1200-talet. Josephus drunknade enligt minnesanteckningarna då han olyckligen föll vid en överfärd av Indalsälven, samma år som kyrkan i Liden stod färdig. Han ligger begravd vid södra fasaden av Indals kyrka. Josephus skall enligt anteckningar i kyrkoarkivet varit "en lärd, skarpsinnig och förståndig man".
Steven Berkoff som Girolamo Savonarola, dominikanermunken och botpredikanten i Florens som håller svavelosande predikningar mot "horpåven" i Rom och som slutligen blir exkommunicerad och avrättad av Alexander VI genom att brännas på bål i Rom.
Brevsamlingen baseras på en riktig historisk dispyt mellan den tyske humanisten Johann Reuchlin och några dominikanmunkar, i främsta rummet den judiske konvertiten Johannes Pfefferkorn som år 1509 fått i uppdrag av kejsar Maximilian I att bränna alla exemplar han hittade av Talmud. Titeln på brevsamlingen, Epistolæ Obscurorum Virorum, anspelar på en brevsamling som Reuchlin utgav 1511, Epistolae clarorum virorum (Berömda mäns brev), som består av en samling brev från lärde och intellektuella tyska humanister såsom Ulrich von Hutten, Crotus Rubeanus, Konrad Mutianus, Helius Eobanus Hessus och andra. Det latinska adjektivet obscurus (mörk, dold, obskyr) är motsats till adjektivet clarus (ljus, berömd, uppenbar) som används i titeln till Reuchlins samling.
