Dragningskraft Synonymer Betyder Uttal

• lockelse

Hur används ordet dragningskraft

1. Genom ytterst känsliga seismometrar – så kallade horisontalpendlar – har dessutom konstaterats att jorden under inverkan av månens och solens dragningskraft genomgår en elastisk formändring, tidjord, som liknar tidvattensfenomenet. Geodesins mätningar lämnar för övrigt underlag för studiet av massfördelningen i jordens inre. (källa)
2. Kilopond (kp) eller kilogram-force (kgf), från latinets pondus som betyder vikt, är en äldre måttenhet för kraft. Kraften definieras som massan för ett kilogram under påverkan av jordaccelerationens dragningskraft 9,80665 m/s2 som är ett medelvärde av jordens gravitationsfält. Kraften 1 kilopond för massan 1 kilogram är därmed lika med 9,80665 newton. (källa)
3. Till exempel: Likheten i den södra kontinentens geologiska utseende hade lett Roberto Mantovani till antagandet 1889 och 1909 att alla kontinenter en gång hade fått bildat en superkontinent (numera känd som Pangaea). När det gäller tidigare ståndpunkter om de södra kontinenterna, konstaterade Wegener själv likheten mellan Mantovanis och hans egna kartor. Genom vulkanisk aktivitet på grund av värmeutvidgning bröts denna kontinent sönder, och de nya kontinenterna drev ifrån varandra på grund av fortsatt expansion i sprickzonerna, där nu haven ligger. Men, detta ledde Mantovani till att föreslå en Teori om en expanderande Jord, vilken nu anses överspelad. Någon form av kontinentaldrift med konstant värde på Jordens radie föreslogs av Frank Bursley Taylor som 1908 (publicerat 1910) föreslog att kontinenterna drogs mot ekvatorn genom ökad dragningskraft från månen under krita, och så skapades Himalaya och Alperna på södra halvklotet. Wegener sagt att av alla dessa teorier, hade Taylors teori (om än inte fullt utvecklad) de flesta likheterna med hans egen teori. (källa)
4. Under 1950-talet kom geografin att utstå kritik för sitt, enligt dåtidens vetenskapsdiskurs, ovetenskapliga tillvägagångssätt. Samtidigt rådde under efterkrigstiden en framtidsoptimism. Städer och samhällen skulle nu utvecklas, och i denna kontext fyllde geografiämnet inte längre någon funktion. Reaktionen inom ämnet, och den förvandling som kulturgeografin nu skulle genomgå, brukar kallas för den kvantitativa revolutionen. Geografin skulle nu hjälpa till att bygga upp framtidens samhällen. Positivismens krav på kunskap stod under denna tid högt i kurs och geografer sneglade mot disciplinerna matematik och fysik för att nu i likhet med dessa försöka ta fram vetenskapliga lagar för att förklara människors rörlighet, städers funktion, lokaliseringsmönster med mera. Några exempel på detta är: centralortsteorin, avståndsfriktion, och teorier om städers "gravitation" (dragningskraft). (källa)
5. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll. Massa utövar gravitation och påverkar därigenom andra omgivande massor och elektromagnetisk strålning (orsakar en förändring av den lokala rumtiden). Massa betyder också tröghet, egenskapen att utöva ett rörelsemotstånd med avseende på en påverkande kraft och bestämmer den acceleration kraften orsakar. Dessa två egenskaper hos massan kallas ibland den tunga massan respektive den tröga massan. Redan Galilei lär ha påvisat att de har samma värde för en specifik kropp. En stor massa påverkad av jordens gravitation faller lika snabbt till marken som en mindre massa. Den större massan både känner en större dragningskraft från jorden och orsakar ett större motstånd mot accelerationen, och dessa skillnader tar exakt ut varandra. Detta kallas också ekvivalensen mellan den tröga och tunga massan. (källa)
6. Vattenståndet är speciellt viktigt för sjöfarten genom att sjökortens vattendjup är angivna efter medelvattenståndet där avvikelser på flera meter kan förekomma. De faktorer som främst påverkar vattenståndet i det öppna havet är den aktuella lufttrycksskillnaden mellan två angränsande områden, ytvattenströmningen orsakad av vindhastigheten och på vissa platser på jorden, även månens dragningskraft på vattenmassan, s.k. tidvatten-fenomen. Det finns även fenomen som periodiska storskaliga nivåskillnader i vattenstånden i havet globalt sett som kan ge en viss inverkan. (källa)
7. I dagligt tal har vikt också betydelsen av ett mått för den ansträngning som behövs för att lyfta eller bära något föremål, ofta uttryckt i kilogram eller andra enheter för massa. Officiellt är ordet vikt synonymt med massa, men används även om tyngd. Det används mest i svensk författningstext och motsvarande, i sammanhang som tjänstevikt för fordon. I denna tekniska betydelse ska vikt inte förväxlas med begreppet tyngd, som är en kraft med enheten newton. För att erhålla tyngden (det vill säga jordens dragningskraft) för en massa skall man - om den är på eller nära jordytan - multiplicera massan med tyngdaccelerationen vars ungefärliga värde är 9,8 m/s2. En person på månen har mycket mindre tyngd än på jorden (ca en sjättedel), men har samma vikt (i betydelsen massa) i kilogram. (källa)
8. Det vestibulära systemet som består av labyrinten i inneröronen känner av acceleration av huvudet och förhållandet till jordens dragningskraft. Organet består av två hinnsäckar och tre båggångar som innehåller vätska. När vi rör huvudet kommer vätskan i båggångarna i rörelse och retar sinnescellerna som rapporterar till hjärnan om olika rörelser och om huvudets läge. Att tyngdkraften är av betydelse förstås om man testar balanssinnet ute i rymden. Då kan inte vårt balansorgan avgöra vad som är upp eller ned. (källa)