Dubbning Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder dubbning, varianter, uttal och böjningar av dubbning

Dubbning synonym, annat ord för dubbning, vad betyder dubbning, förklaring, uttal och böjningar av dubbning.

Vad betyder och hur uttalas dubbning

Dubbning uttalas dubb|ning och är ett substantiv -en -ar.

Ordformer av dubbning

Singular

dubbning
obestämd grundform
dubbnings
obestämd genitiv
dubbningen
bestämd grundform
dubbningens
bestämd genitiv

Plural

dubbningar
obestämd grundform
dubbningars
obestämd genitiv
dubbningarna
bestämd grundform
dubbningarnas
bestämd genitiv

Dubbning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet dubbning

  1. Orden högfrälse och lågfrälse används för att beskriva ättens relativa betydelse inom riket i en viss tid, men begreppen var okända under medeltiden. Frälsemän titulerades väpnare men kunde dubbas till riddare (miles) och tilltalades då herr (dominus). Riddarens maka tituleras fru (domina). Ställningen var personlig, det fanns inga medeltida 'riddarätter' i Sverige. Titeln riddare uppträder i Sverige på 1270-talet, före Alsnö stadga. Den är som vanligast före 1300-talets mitt och blir därefter allt mer exklusiv. 1497, innan kung Hans genomförde en massdubbning vid sin kröning, fanns i Sverige endast en man med titeln riddare: riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Detta eftersom en dubbning endast kunde utföras av en kung. (källa)
  2. Dubbning (ceremoni) – en ceremoni genom vilken en person utses till riddare. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Populärast:

Twitter Facebook

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.