Döva Synonymer Betyder Uttal

• dämpa

Hur används ordet döva

1. En person med hörselskada (hörselskadad) har nedsatt hörsel på ett eller båda öronen, till skillnad från en person med dövhet, som har liten eller ingen hörsel även med hjälp av hörapparat. Enligt Hörselskadades Riksförbund finns det cirka 1,3 miljoner personer i Sverige som har nedsatt hörsel, varav cirka 560 000 har så grav skada att de skulle dra nytta av att använda sig av hörapparat. Det är dock endast cirka 270 000 svenskar som använder sig av en hörapparat Detta kan jämföras med cirka 13 000 döva svenskar. En annan stor skillnad mellan döva och hörselskadade, är att de flesta hörselskadade har fått sin skada i vuxen ålder, medan den övervägande andelen döva fötts döva eller förlorat sin hörsel som barn. (källa)
2. Joller är nästan alla de vokalisationer ett spädbarn gör. Undantagen är skrik, missnöjesljud, hicka och liknande. Joller är ett förstadium till talet. Med jollerperioden avses den prelingvistiska period som varar från födseln tills produktionen av det första riktiga ordet med mening, vilket brukar uppträda vid cirka ett års ålder. Omkringliggande tal formar den struktur av ljud och fonetiska mönster barnet sedermera använder som norm i sitt talade språk. För att kunna jollra normalt och enligt en karakteristisk tidsnorm krävs både auditiv och visuell perceptionsförmåga, att spädbarnet både kan både höra sin egen produktion och att barnet kan höra och se andra tala. Till exempel använder blinda barn mer sällan de labiala konsonanter (m, p, b, f, v) som ger visuella ledtrådar, och döva barn använder inte kanoniskt joller under första året. Autistiska barns joller är vid åtta månaders ålder begränsat eller avvikande och det finns ingen imitation av vare sig ljud, rörelser eller yttryck. Även hos mycket för tidigt födda barn återfinns avsaknad av joller. Det är stor skillnad mellan olika barns jollerperioder och mängd av producerat joller och ett barn är inte automatiskt försenat i sin talutveckling om det jollrar lite. (källa)
3. Ännu mer slående är att det finns dokumenterade fall av teckenspråk som har utvecklats i gemenskaper av medfött döva människor som inte kan ha varit utsatta för talat språk. Man har kunnat visa att dessa teckenspråks egenskaper i allmänhet överensstämmer med många egenskaper hos talade språk, vilket stärker hypotesen att dessa egenskaper inte beror på gemensamt ursprung utan på mer allmänna kännetecken för det sätt på vilket språk inlärs. (källa)
4. Med ljud menas inte bara den mekaniska vågrörelsen, utan även hörselförnimmelsen. Ljudvågor transporterar relativt lite effekt. En talande person sänder bara ut någon tusendels watt, vilket verkar rimligt då det inte är någon större ansträngning att tala. Ljud vore i stort sett utan intresse, ja, ljud skulle faktiskt inte ens finnas, om det inte fanns djur som exempelvis vi människor som kunde uppfatta små tryckvariationer i luft med hörseln. Vid ett frågeprogram på radio, Svar idag ställdes en gång frågan, huruvida det uppstår ljud då exempelvis en sten faller i marken från ett berg på en avlägsen planet. Svaret från experten (sannolikt astronomen Peter Nilson) blev något förbryllande: "I princip, nej." Han förklarade, att om det inte finns någon organism närvarande som är utrustad med ett sinnesorgan som uppfattar sådana skillnader i luftens täthet som vi definierar som ljud, så uppstår heller inga ljud. Skillnader i planetens gasatmosfär i form av tryckskillnader skulle visserligen uppstå, men inte det vi kallar ljud. Detta kan i förstone låta paradoxalt, men 'ljud' i dess betydelse av 'hörselförnimmelse' är ingen naturlag. Därtill fordras en organism som kan uppfatta och tolka ljudvågor som just ljud. För oss människor är det exempelvis fullkomligt irrelevant i vad mån personer i vår omgivning alstrar elektromagnetiska fält förutom synligt ljus, eftersom vi, i motsats till vissa fiskar, saknar ett sinne som specifikt registrerar annan elektromagnetism än synligt ljus. Beträffande sådan elektromagnetism är vi således helt "döva". (källa)
5. Sista april 2012 avslutades pilotdriften i EU-projektet REACH 112, där hörselskadade och döva haft möjlighet att anropa 112 från dator, speciell pad eller mobiltelefon och via bild kommunicera med SOS-operatören via den teckentolk som också kopplas in i samtalet. Under pilotdriften har dock endast de cirka 3 000 användare som är anslutna till företaget Omnitor haft denna möjlighet. Om projektet senare permanentas så är dock tanken att denna tjänst ska erbjudas till samtliga användare som är i behov av kommunikation via teckenspråk. (källa)
6. Man skiljer på altruism och pliktkänsla eller lojalitet, eftersom dessa ofta motiveras av väntande belöning eller erkännande. Man kan också diskutera om en handling är äkta altruism om man utför den för att känna sig nöjd med sig själv, och om motivet att döva sitt samvete kan innefattas i altruistiska beteenden. Psykologisk egoism är uppfattningen att det inte finns någon äkta altruism, men att människors handlingar ytterst styrs av egoism. Enligt Sigmund Freud är altruismen en form av reaktionsbildning eller oral fixering, medan kognitiv psykologi utgår från att altruismen styrs av rationella överväganden som man socialiceras till och vilket man lever efter för att slippa kognitiv dissonans. (källa)
7. Under 1800-talets slut ökade efterfrågan på punktskriftsböcker, och flera tryckerier etablerades. I Sverige lät Föreningen för blindskrift trycka den första boken med Brailles punktskriftssystem "Läsning för blinda" 1866 på Manilla, Institutet för blinda och döva. 1892 kunde de också, under ledning av Amy Segerstedt, öppna ett lånebibliotek för punktskriftsböcker på Tysta skolan i Stockholm. Det som är kvar av dessa verksamheter har så småningom uppgått i Myndigheten för tillgängliga medier. (källa)
8. Specialskola är i Sverige en skolform som framförallt riktar sig mot elever som är döva eller har hörselnedsättning. Specialskolan kan även rikta sig till elever med grav språkstörning eller synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning. (källa)
9. En parallell utveckling har skett i Europa de senaste åren, där ökad växelverkan mellan Europas döva leder till uppkomsten av ett paneuropeiskt pidginspråk eller kreolskt euroteckenspråk. (källa)