Efterlysa Synonymer Betyder Uttal

• efterfråga

Hur används ordet efterlysa

1. I en interpellation som debatterades den 3 mars 2015 efterlyste Hans Wallmark (M) möjlighet för riksdagen att granska och följa upp regeringens arbete i rådet. Han efterlyste mötesprotokoll och förteckning över vilka som hade deltagit på rådets möten. (källa)
2. Bankkonton som öppnas i Sverige idag är alltid så kallade motbokslösa konton, bankkonto med motbok, det vill säga med bankbok är avskaffade. Uttag från ett konto med bankbok var endast möjligt om kunden besökte ett bankkontor och fysiskt presenterade sin bankbok då denna utgjorde beviset för kundens fordran mot banken. En förkommen bankbok måste först efterlysas innan den juridiskt sett kan "dödas" och en ny utfärdas. Ett konto med bankbok gjorde det i princip omöjligt att använda bankkort, betaltjänster eller internetbank. (källa)
3. Den 7 november 1980 försvann 11-årige Johan Asplund från sitt hem i bostadsområdet Bosvedjan i norra Sundsvall. Samma dag skulle Johan hämtas av sin far efter skolan för att tillsammans med en vän åka till dennes bostad i Sollefteå. Klockan 7.45 på morgonen gick modern till jobbet och mellan 7.55 och 8.00 såg ett vittne Johan, stående påklädd utanför ytterdörren. Johan såg då, enligt samma vittne, mycket konfunderad ut. Detta är den sista kända iakttagelsen som gjorts av pojken. Vid 12.30-tiden på eftermiddagen kom Johans mamma hem från arbetet. Då var Johan borta men då klockan inte var så mycket trodde hon att Johan var kvar i skolan. Då fadern kom för att hämta sonen vid 14.30 hade denne fortfarande inte kommit hem. När föräldrarna kontaktade skolan visade det sig att Johan inte kommit till skolan den dagen och ingen hade heller sett honom lämna bostaden. Klockan 15.40 anmäldes Johan Asplund försvunnen hos polisen och han efterlystes även i SR Västernorrland. Man upprättade dessutom stora skallgångskedjor, dock utan att finna pojken. (källa)
4. För tre specifika insatser finns det en något säkrare kunskap om deras effekter än för andra insatser, Attachment and Biobehavioral Catch-up som är en utbildning för familjehemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen, Incredible Years (föräldradelen) kan minska barns beteendeproblem och öka familjehemsföräldrarnas förmåga att klara föräldrarollen, samt Take Charge som är en specialpedagogisk insats till familjehemsplacerade ungdomar som kan förbättra deras utbildningsgång, möjligheter till arbete och förbättra deras självbestämmande. Det är mindre vanligt i Sverige att erbjuda stöd till barn och familjehemsföräldrar under tiden för placeringen. Ingen av de insatser som kommunerna uppgett att de använt för de familjehemsplacerade barnen har utvärderats i en studie. Det behövs därför forskning som undersöker effekten av de insatser som används inom familjehemsvården i Sverige. De insatser som identifierats i litteratursökningen bör kunna användas i Sverige, men deras effekter bör följas upp och studeras i en svensk kontext. Personer som växt upp i familjehem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser mer stöd under placeringen. Insatsernas kostnadseffektivitet bör även studeras. (källa)
5. Historiskt fanns huvudsakligen två typer av enbostadshus, det urbana huset och det agrara huset. Det urbana huset, som förekom i de äldre stadssamhällena bestod oftast av ett bostadshus ut mot gatan, med innanförliggande ekonomibyggnader, som brygghus, stall, med mera. Dessa stadsgårdar var ofta sammanbyggda, både med sina egna byggnader och angränsande gårdar. På landsbygden var dock bostadshusen oftast friliggande, liksom de flesta av ekonomibyggnaderna. De mer förmögna borgarna i städerna började, i synnerhet i Italien under renässansen, bygga sommarbostäder strax utanför stadens gräns som komplement till bostäderna inne i staden. Denna sed spred sig sedan vidare och i bland annat Sverige byggdes från och med 1700-talet så kallade landerier på en del städers donationsjordar. Som ett svar på de allt mer överexploaterade bostadsområdena i städerna uppkom under 1800-talet trädgårdsstadsrörelsen, som efterlyste en miljö som kunde förena fördelarna med både staden och landsbygden. Flera statliga exempelområden uppfördes i både Frankrike och Storbritannien vid århundradets mitt, men även industrialister uppförde trädgårdsstäder åt sina arbetare i anknytning till sina fabriker. Dessa områden kunde bestå av både radhus och friliggande småhus. Den svenska egnahemsrörelsen i början av 1900-talet, som gav mindre bemedlade jordbrukshushåll lån till att uppföra egna bostäder, bidrog till att ett flertal småhus uppfördes på landsbygden vid denna tid. (källa)
6. I samband med Transportstyrelsens IT-upphandling, som blev en stor nyhet i svensk riksmedia 2017, efterlyste Inga-Britt Ahlenius, i egenskap som tidigare generaldirektör på Riksrevisionen, ett utökat tjänstemannaansvar. Statsvetaren Marja Lemne var positiv medan Britta Lejon, ordförande för Fackförbundet ST, menade att det var ett större problem att staten hade fokuserat för ensidigt på effektivitet på bekostnad av rättssäkerhet, demokrati, öppenhet och säkerhet. (källa)
7. Under 2012 drev två flickor kontot Gbgsorroz på Instagram, där de efterlyste skvaller om "orrar" ("horor" eller "slampor") i Göteborgsområdet, och publicerade insända rykten med bilder om totalt 180 pojkar och flickor. (källa)
8. Reglerna om att köra vattenskoter finns i förordning (1993:1053) om användning av vattenskoter. I förordningen anges att vattenskoterkörning endast är tillåtet i allmänna farleder och i områden där Länsstyrelsen beslutat om undantag från det generella förbudet. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 1994 och begränsade kraftigt användandet av vad som då framförallt kallades Jetski (med s.k. sjunkande skrov). Då förordningen inte var förenlig med EU:s principer skrevs den om 2004. Vattenskotrar får i nuläget formellt endast framföras i allmän farled och i områden som godkänts av länsstyrelserna. Exempelvis är det i Stockholms län tillåtet att framföra vattenskoter inom 300 meter från allmän farled, men inte inom 100 meter från land. Brott mot reglerna är belagt med böter. I en dom från juni 2009 konstaterade EG-domstolen att den svenska vattenskoterlagen inte utgör något handelshinder så länge områden för vattenskoteråkning avsatts. Efter EG-domstolens dom den 4 juni 2009 gick frågan åter upp i Luleå tingsrätt som sedan tidigare haft hand om ett mål där två personer åtalats för framförande av skoter på otillåten plats. Åtalen ogillades endast med hänvisning till att Norrbottens län vid den aktuella tidpunkten ännu inte avsatt några områden för vattenskoteråkning. Därmed uteblev det prejudikat som polis och kustbevakning efterlyst. Hugo Tiberg, professor emeritus i sjörätt, anser att den begränsande lagen är ogiltig oavsett om områden är avsatta eller ej. Tiberg stödjer uppfattningen att så kallade sittmaskiner fullt ut skall jämställas med övriga båtar, men att ett regelverk behövs för maskiner med sjunkande skrov (s.k. ståmaskiner). (källa)