Vad betyder och hur uttalas efterlåten
Efterlåten uttalas efter|låten efterlåtet efterlåtna.
Efterlåten betyder undfallande och släpphänt.
Ordformer och varianter av efterlåten
Efterlåten är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet efterlåten
Platsen för det planerade kyrkobygget var "den allra sankaste delen av staden", den lägsta punkten, men fylldes tidigt på med minst två meter massa. Berget ligger här på ett djup av cirka 30 meter. Superintendenten Sylvester Johannis Phrygius hade i ett "postulat" från tidigt 1620-tal, anfört "Begäre för den skull, att en begravningsplats kan emellan de båda bergen [Stora- och Lilla Otterhällorna] i ekeskogen bliva dem nådigt efterlåten. Täckes E. kungl. maj:t, att den svenska kyrkan skall uppbyggas på samma jordfäste grund, så bliver samme kyrka med sitt torn både från sjön och landet mäkta synlig." Ekskogen skulle dock bevaras som parkområde, men främsta skälet till att förslaget inte antogs, var att platsen då ansågs för avlägsen! i förhållande till den framväxande byn. Kyrkan och stortorget skulle dessutom ligga placerade med högst ett kvarter emellan. Därmed blev platsen till slut fastlagd. Fyllnadsmassorna gjorde även att gravarna klarade sig från grundvattnet.
Schiffer var 1919-20 ledamot av nationalförsamlingen och 1920-24 ledamot av Weimarrepublikens riksdag. I februari 1919 blev han finansminister i Philipp Scheidemanns ministär, men avgick i april samma år, eftersom han uppfattade dess politik som alltför efterlåten mot omstörtningssträvandena. I oktober 1919 blev han justitieminister i Gustav Bauers ministär, avgick med denna efter Kappkuppen i mars 1920 samt var maj till oktober 1921 ånyo justitieminister i Joseph Wirths första ministär. Han var därefter tyskt ombud vid förhandlingarna i Genève om ordnandet av förhållandena i Oberschlesien efter dess delning samt undertecknade 16 maj 1922 ett fördrag med Polen om detta.
