Vad betyder och hur uttalas emancipation
Emancipation uttalas e|man|cip|at|ion -en.
Ordformer och varianter av emancipation
Singular
- emancipation
- obestämd grundform
- emancipations
- obestämd genitiv
- emancipationen
- bestämd grundform
- emancipationens
- bestämd genitiv
Emancipation är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet emancipation
Av gammalt har i Indien dylika folkvandringar ägt rum från de tätast befolkade trakterna till de mindre tätt befolkade, där arbetsförtjänst lättare stod att finna, och därvid företrädesvis till te- och kaffeplantager på Ceylon och (under senare tid) i Assam. Efter slavarnas emancipation började man, under påverkan av svårigheten att förmå fria negrer till ordnat arbete, att i de engelska, franska och nederländska kolonierna i Västindien och Sydamerika samt på Mauritius ersätta de förlorade arbetskrafterna genom införsel av kulier från Indien, och på 1840-talet började plantageägarna i samma syfte importera kontraktsbundna arbetare även från Kina. De brittiska kolonisterna i brittiska Guyana och plantageägarna i Peru och på Kuba gick därvid i spetsen, men kuliimporten såväl från Indien som från Kina företedde snart så stora missbruk, att den måste betraktas som slavhandel och slaveri i förklädd form och nödvändiggjorde energiska kontroll- och skyddsåtgärder.
Efter 1529, då lordkanslern och kardinalen Thomas Wolsey avsattes efter att ha fördröjt Henrik VIII:s skilsmässa, blev det allt vanligare med högadliga ämbetsinnehavare utan kyrklig bakgrund. Under 1500- och 1600-talen anförtroddes förvaltningen av rikssigillet och lordkanslerns övriga befogenheter ofta åt en annan ämbetsman, lord keeper (storsigillbevarare), eller åt en nämnd av flera personer. Till en början var det praxis att adliga personer utnämndes till lordkansler och icke-adliga till storsigillbevarare. Den siste som innehade titeln lord keeper var Robert Henley som 1760 upphöjdes till baron och året därpå till lordkansler. Därefter och fram till 2007 var det en undantagslös regel att lordkanslern förlänades pärsvärdighet i de fall han inte redan hade det. Vid katolikernas emancipation 1829 undantogs lordkanslersämbetet från de poster till vilka katolikerna hade tillträde till. Först 1974 tilläts katoliker att tillträda tjänsten som lordkansler.
Socialismen menar att genom nationalstatens och klassamhällets försvinnande kommer äver krigen att göra detsamma. Sociala teoretiker menar att genom staten och kapitalismens strukturer måste förgöras för att emancipation och fred mellan folk ska kunna ta plats.
Emancipation är frigörelse från ett tillstånd av omyndighet, underordnande eller rättslöshet och erhållande av fri självbestämningsrätt och jämlikhet med andra. Den filosofiska grunden för detta ideal formulerades ursprungligen av Immanuel Kant: "Upplysning är människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmågan att göra bruk av sitt förstånd utan någon annans ledning. Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan någon annans ledning. Sapere aude! Hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd! lyder alltså upplysningens valspråk." Ordet emancipation brukas i åtskilliga förbindelser. Karl Marx talar till exempel om judeemancipationen, judarnas befrielse från mer eller mindre fullständig rättslöshet under äldre tider, kvinnoemancipationen, kvinnans höjande till rättslig och social likställighet med mannen, katolikernas emancipation i England, de livegnas emancipation och slavemancipationen.
Emancipation på Engelska
- emancipation
- emancipation of women
