Embryo Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet embryo

1. Under graviditeten utvecklas embryot och organen tillväxer och mognar under fosterstadiet, som har en något flytande gräns beroende på fostrets mognadsgrad. När fostret framfötts är det juridiskt sett ett barn från och med utgången av havandeskapsvecka 22, dvs. från och med dag 22+0 (dag 154), även om det inte är moget för ett liv utanför livmodern. Graviditetens längd räknas från senaste menstruationens första dag (dvs. dag 0+0), men om graviditetens längd fastställts genom ultraljud används istället den beräkningsmetoden eftersom den anses vara säkrare. Om barnet föds tidigare och visar livstecken definieras det också juridiskt som ett barn. (källa)
2. Gulesäck (eller gulsäck, guleblåsa, gulblåsa) är en struktur i ett embryo hos ryggradsdjur med näringsrika ägg samt däggdjur. (källa)
3. Gulkroppen utsöndrar steroidhormonerna östrogen och progesteron, vilka reglerar förtjockningen av livmoderslemhinnan, endometrium, för att kunna ta emot ett befruktat ägg respektive att hålla det kvar. Om ägget blir befruktat utsöndrar embryots korion humant koriongonadotropin (hCG), vilket stimulerar gulkroppen att fortsätta producera progesteron, vilket håller kvar slemhinnan i livmodern och ger en miljö med många blodkärl där det befruktade ägget kan utvecklas. Under graviditeten bildar den också relaxin. Från och med detta stadium kallas gulkroppen corpus luteum graviditatis. Om kroppen vid detta skede får prostaglandiner leder detta till att gulkroppen bryts ner och progesteronproduktionen upphör, vilket resulterar i att livmoderslemhinnan och embryot/fostret stöts ut. Detta är en av de metoder som används för att framkalla abort. (källa)
4. Ploiditet (polyploid) betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell. Antalet kromosomer i uppsättningen kallas det monoploida talet (x). Celler med en uppsättning av detta antal kromosomer kallas haploida. Cellers ploiditet kan variera inom en organism. Hos människan är könscellerna (spermier och äggceller) haploida och har 23 kromosomer. Vid befruktningen slås de samman och bildar ett embryo med 23 + 23 = 46 kromosomer. Eftersom embryots celler innehåller två kromosomuppsättningar (en från vardera föräldern) kallas de diploida (di = två). (källa)
5. I ett mänskligt embryo börjar hjärtat att slå cirka tre veckor efter befruktningen eller fem veckor efter den sista normala menstruationsperioden (LMP), vilket är det datum som normalt används för att datera graviditet. Embryots hjärtfrekvens ökar nionde veckan efter LMP. Ökningen är ungefär 3,3 slag/minut per dag. Därefter sjunker den ner till omkring 150 slag per minut under de följande 6 veckorna. Efter den 15:e veckan avtar minskningen och hjärtat slår då med ett genomsnitt på cirka 145 slag per minut. Det finns ingen skillnad mellan pojkars och flickors hjärtrytm före födelsen. (källa)
6. Kloning går till genom att man tar en vanlig kroppscell från det djur man vill klona. Ur denna tar man fram cellkärnan, där cellens alla arvsanlag (gener) ligger. Sedan tar man ett obefruktat ägg från vilken hona som helst av samma art. Från detta ägg opererar man bort cellkärnan. Cellkärnan från det djur som skall klonas förs sedan in i det kärnlösa ägget. På så sätt får man ett ägg med en cellkärna, som inte bär sina egna arvsanlag utan arvsanlagen från den individ som skall klonas. (Detta kallas ofta kärnöverföring). Denna äggcell läggs i en skål med näringsämnen, börjar dela sig och utvecklas till ett embryo, som planteras in i livmodern hos en fostermoder, där det utvecklas till en färdig unge. Så småningom föds det klonade djuret. I verkligheten är detta en besvärlig process, där mycket kan gå fel. Hos alla däggdjursarter man hittills lyckats klona har man varit tvungen att börja med hundratals eller tusentals ägg för att i slutändan få ett fåtal friska klonade ungar. (källa)
7. Befruktning, ibland konception, fertilisering, fekundation eller syngami, är den process då två könsceller (normalt manlig respektive kvinnlig) förenas och bildar en ny organism av samma art. Hos djur innefattar processen en spermies förening med en äggcell, med vardera hälften av antalet kromosomer en individ av arten innehar (hos människan har vardera gamet 23 av de 46 kromosomerna), och bildandet av en zygot, som sedermera utvecklas till ett embryo. Störst chans för att en kvinnas äggcell ska bli befruktad är vid samlag vid eller upp till någon dag före tidpunkten för ägglossning. Ägglossning sker vanligen 12–16 dagar innan menstruationens första dag (med betydande individuella variationer). För att en kvinnas ägg ska kunna befruktas krävs att kvinnan har samlag med en man eller genomgår assisterad befruktning. (källa)
8. Mjölktänderna uppkommer redan under tiden som embryo, men blir synliga först under spädbarnsåldern. De ersätts ofta av permanenta tänder, men om någon permanent tand inte utvecklas kan en mjölktand bli kvar i munnen och fungera i många år. Det finns flera teorier om varför de första tänderna kallas mjölktänder. Troligtvis beror det på att tänderna kommer under den tid som man ammar sitt barn, men även att mjölktändernas lite blåvita färg liknar mjölk. (källa)
9. Hos fröväxterna finns som regel ett rotanlag redan i fröets embryo. Nya rötter bildas dels genom förgrening av den primära rot som utvecklas ur rotanlaget, dels som s. k. adventivrötter från stammen. (källa)