Vad betyder och hur uttalas empiriker
Empiriker uttalas em|pir|ik|er [-pi´-] -n; pl. empiriker.
Ordformer och varianter av empiriker
Singular
- empiriker
- obestämd grundform
- empirikers
- obestämd genitiv
- empirikern
- bestämd grundform
- empirikerns
- bestämd genitiv
Plural
- empiriker
- obestämd grundform
- empirikers
- obestämd genitiv
- empirikerna
- bestämd grundform
- empirikernas
- bestämd genitiv
Empiriker är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet empiriker
Empiriker eller Empirist är en person som menar att endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt. Bland personer som har systematiserat detta filosofiskt, kan nämnas Thomas av Aquino, Aristoteles, Thomas Hobbes, Francis Bacon, John Locke, Voltaire, George Berkeley, David Hume och personerna i den så kallade Wienkretsen.
Empiriker delar in erfarenheten i en 'yttre erfarenhet', det vi vet om den yttre världen, och en 'inre erfarenhet', det vi genom introspektion vet om våra egna själsverksamheter och själstillstånd. Men våra sinnesförnimmelser, det insamlade materialet för vår yttre erfarenhet, är också dels ett själstillstånd hos oss (bestämningar i vårt medvetande), dels produkter av själsverksamhet. Därför kan det späda barnet och den vuxna människan inte sägas förnimma samma sak, även om det fysiska/fysiologiska förloppet vid sinnesförnimmelsen är detsamma hos båda. Mellan det omedelbara, fysiologiska sinnesintrycket och perceptionen, det vill säga den själsliga varseblivningen (uppfattningen om vad sinnesförnimmelsen innebär), ligger en mer eller mindre lång kedja av tankeprocesser.
Noterbart är att flera av de stora empirikerna levde vid den tid, då naturvetenskaperna med väsentligt förbättrade tekniska hjälpmedel genomgick en snabb framväxt. För naturvetenskapsmännen var i förväg uppställda teorier av högst väsentlig betydelse, varför de ofta kom i dispyt med empirikerna, vilka i sin tur förordade äldre metoder grundade på erfarenhet.
