Vad betyder och hur uttalas enkannerligen
Enkannerligen uttalas en|kann|er|lig|en [-an´- äv. en´- el. e´n-] ad.
Enkannerligen betyder (åld.) i synnerhet.
Ordformer och varianter av enkannerligen
Hur används ordet enkannerligen
Linné-lärjungen Pehr Kalm besökte Strömstad och Kosteröarna under sommaren 1742 och sammanfattade i "Resa till Bohuslän" sina intryck av nordbohuslänningen: "Et arbetsamt och idogt folk var här öfver alt af bägge könen, enkannerligen kan väl icke flitigare folk gifvas än mästa parten af Fiskarena, de lata voro här sällsynte ... Eljest är det i gemen at säga et mycket fromt och godt folk, trogna mot öfverhet, hörsamma mot sina förmän, lydige mot sina lärare, vänlige och enhällige inbördes och sins emellan, trägne i sina sysslor. Falskheten och et förstält väsende har ännu icke hunnit nästla sig här in.".
1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln "öfverståthållare" (i det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han "öfverburggrefve", men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634). Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att "hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman". I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet.
