Ental Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ental

1. De vertikala stavarna eller trådarna (se bilden till höger) representerar, räknat från höger till vänster, ental, tiotal, hundratal etc. (källa)
2. Grundtal bildas i svenskan med hjälp av de enmorfemiga orden för talen 1 till 12, tjugo, hundra och tusen (med rötter i fornsvenskan), samt de inlånade orden miljon och miljard. För mycket höga tal används normalt tiopotenser, men även andra mer eller mindre etablerade benämningar förekommer (se mycket stora tal). Orden för talen mellan 13 och 19 bildas från motsvarande ental med suffixet -ton, eventuellt med vokalbortfall (nitton) eller allomorfer (fjorton). Övriga räkneord bildas genom sammansättningar av de ovannämnda räkneorden, till exempel åttatusenfyrahundrasextiotre (8463). (källa)
3. Noggrannare uttryckt är ett lexem den minsta betydelseenheten inom ett språks semantiska system. Lexerna av lexemet ʙɪʟ ovan har alla samma semantiska grundbetydelse, men detaljer varierar, som skillnaden mellan ental och flertal (en bil – bilar). Begreppet lexem myntades därför att begreppet ord är mångtydigt, och lingvister ville ha en term för den minsta icke reducerbara betydelseenheten. (källa)
4. Menuetten och trion kom småningom att bli en standardingrediens i den tre- eller fyrdelade klassiska sonat- och symfoniformen. I tidiga två- och tresatsiga pianosonater var en menuett rätt ofta finalsats (i Sverige till exempel hos Johan Wikmanson). Den förste som regelbundet skrev symfonier med menuett var Johann Stamitz. Både Haydn och Mozart brukade ha en menuett som tredje sats i sina symfonier. Efterhand tog sig tonsättarna större friheter med dessa menuetter som inte var avsedda för dans - kunde skriva dem i tvåtakt, ersätta den graciösa stämningen med en burlesk och lössläppt för att bättre balansera övriga satser - och började då också kalla dem scherzi, i ental scherzo. Formen, med trion i mitten, behöll man dock nästan alltid. Scherzot kom att ersätta menuetten ungefär vid Beethovens tid, men själva scherzo-formen kan dock spåras så långt tillbaka som till Haydn. (källa)
5. De av notarierna upprättade urkunderna har i dessa länder trovärdighet som offentliga urkunder, dvs deras innehåll anses som juridiskt sant, tills motsatsen bevisas. Notariatinstitutionen anses ha sitt ursprung från det romerska riket. Med de romerska notarii (ental notarius) har notariatinstitutionen dock endast namnet gemensamt. Institutionen fortlevde och utvecklades under medeltiden i Italien. Från Italien utbredde den sig till andra länder, såsom Frankrike och Tyskland. Till grund för det franska notariatväsendet, som är det mest utvecklade, ligger en lag från 1803. (källa)
6. Exempel: ordet "datorer" är (böjt) i pluralis (är en plural), och "dator" är i singularis, dvs. ental. Förkortas i ordböcker som pl. (källa)
7. Räkneord bildas med hjälp av de enmorfemiga orden för talen 1 till 12, tjugo, hundra och tusen (med rötter i fornsvenskan), samt de inlånade orden miljon och miljard. För mycket höga tal används normalt tiopotenser, men även andra mer eller mindre etablerade benämningar förekommer (se mycket stora tal). Orden för talen mellan 13 och 19 bildas från motsvarande ental med suffixet -ton, eventuellt med vokalbortfall (nitton) eller allomorfer (fjorton). Övriga räkneord bildas genom sammansättningar av de ovannämnda räkneorden, till exempel åttatusenfyrahundrasextiotre (8 463). (källa)
8. Förut i Kina använde man räknestavar. Man hade Hengstavar och Tsungstavar. Fram till nummer fem är Heng och Tsung rätt lika förutom att Heng är stående stavar och tsung är liggande. Även sex till nio ärätt lika förutom det att man har vänt på dem. Heng representerade ental, hundratal, tiotusental etc., medan Tsung representerade tiotal, tusental, hundratusental etc. Skriver man ett årtal ex. 1482, skrivs 4 och 2 i Heng och 1 samt 8 skrivs i Tsung. (källa)
9. Singularis (ental) är ett numerus som betecknar ental. Det ställs i de flesta språk mot pluralis (flertal). I vissa språk finns även särskilda ordformer för tvåtal (dualis) och tretal (trialis). (källa)