Exposition Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder exposition, varianter, uttal och böjningar av exposition

Exposition synonym, annat ord för exposition, vad betyder exposition, förklaring, uttal och böjningar av exposition.

Synonymer till exposition

Vad betyder och hur uttalas exposition

Exposition uttalas ex|pos|it|ion och är ett substantiv -en -er.

Exposition betyder:

Ordformer av exposition

Singular

exposition
obestämd grundform
expositions
obestämd genitiv
expositionen
bestämd grundform
expositionens
bestämd genitiv

Plural

expositioner
obestämd grundform
expositioners
obestämd genitiv
expositionerna
bestämd grundform
expositionernas
bestämd genitiv

Exposition är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet exposition

  1. I litteratur byggs berättelsens exposition upp genom en instabil situation, en konflikt, till en klimax med peripeti, som är den intensivaste fasen, varefter kommer mindre betydande händelser med en sjunkande fas, dénouement, till en stabil situation. Det kallas Freytags pyramid och utvecklades av litteraturkritikern Gustav Freytag 1863. Efter klimaxen når läsaren katharsis. (källa)
  2. En klassisk pianokonsert består traditionellt sett av tre satser, snabb-långsam-snabb, där den första satsen brukar ha sonatform med två expositioner (en för solisten och en för orkestern) och den sista är ofta ett rondo. Klassisk konsert brukade innehålla en improviserad kadens för solistens bravuruppvisning. Vissa berömda improviserade kadenser har senare blivit nerskrivna och återanvänds. En konsert från senare perioder, till exempel från romantiken kan sakna orkesterns exposition, och gärna framhäva virtuositet och bravur (consert brillant). Formen kan också bli friare, även liknande en ensatsig tondikt. (källa)
  3. Bland originalmanus för filmduken finns den amerikanska storproduktionen Cast Away (2000) och den koreanska Kimssi pyoryugi (2009, även känd som Castaway on the Moon). Båda filmerna utforskar mänskligt beteende isolerat från nutidens snabbt snurrande ekorrhjul. Den sistnämnda filmens "Robinson" finner sig dock strandsatt på en ö mitt i floden som rinner genom Sydkoreas huvudstad, och i denna dramakomedi kompletteras handlingen med en exposition av hikikomori-problematiken. (källa)
  4. Den främsta stereotypen eller kanske snarare kliché-figuren, bär (formella) svarta kläder som hög hatt och cape, har mustasch, skarpa ansiktsdrag och en ständigt "arg" min. Andra icke-visuella kännetecken inkluderar ett maniskt skratt, en snorkig eller insmickrande röst och ett arrogant självförtroende som gör att skurken avslöjar sina hemliga planer. Den typen av exposition är naturligtvis ett rätt genomskinligt intrigverktyg. Ett annat vanligt attribut är en mask för ögonen (av samma snitt som seriefiguren Fantomen bär), ett tydligt exempel på detta är de tecknade seriefigurerna Björnligan, men det förekommer till exempel också ofta i den tecknade TV-serien Familjen Flinta. (källa)
  5. Standardplanritningen är som följer: exposition, genomföring, återtagning eller repetition samt eventuellt en coda (italienska för 'svans'). (källa)
  6. Enligt sonatformen, som uppkom under klassicismen, skall första satsen vara konstruerad på följande vis. Den består av tre delar: exposition, genomföring och återtagning. Expositionen presenterar två teman (melodier) som vi kan kalla A och B. I genomföringen skall kompositören använda A och B så finurligt och fantasirikt som möjligt. I genomföringen avslöjar alltså kompositören sin eventuella skicklighet. Återtagningen är som namnet säger helt enkelt en upprepning av expositionen. Som avslutning på denna sats brukar man göra en coda. Coda betyder svans och är en liten avslutning. (källa)
  7. Boniteten avgörs i huvudsak av områdets jordmån, klimat, fuktighetsförhållanden och exposition. Boniteten uttrycks i skogskubikmeter per hektar och år. Ett tidigare boniteringssystem utvecklat av Tor Jonson 1914 användes fram till 1970-talet varefter Skogshögsskolans boniteringssystem kom att dominera istället. Skillnaden mellan dessa två är bland annat att Tor Jonsons system räknar med medeltillväxt i skogskubikmeter under 100 år. Alltså den totala tillväxten i skogskubikmeter vid åldern 100 dividerat med 100. Skogshögsskolans boniteringssystem däremot räknar med skogskubikmeter under perioden då fram till medeltillväxten kulminerar. När medeltillväxten kulminerar är olika beroende på bonitet och trädslag. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.