Fabriksarbeterska Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fabriksarbeterska

1. Hon började först att arbeta i en fabrik som tillverkade hårborstar och därefter i fabriken Triangle Shirtwaist Factory, som sydde damkläder. Hon började engagera sig politiskt och skrev för tidningen Jewish Daily Forward om de dåliga förhållandena som fabriksarbeterskorna hade. Hon var med och organiserade en stor hyresstrejk 1907, som utmynnade i flera års organiserad kamp för bättre hyresvillkor och till sist ledde till hyresregleringar. Hon var också engagerad i en storstrejk 1909, där hon hade agiterat bland beklädnadsarbetarna. Strejken samlade över 10 000 arbetare och var den största strejken dittills i USA. Hon blev därefter den första kvinnliga ledaren i bekädnadsfacket International Ladies' Garment Workers' Union där hon sedan var verksam resten av sitt liv. och hon kämpade för kvinnlig rösträtt. År 1911 skedde en brand på hennes gamla arbetsplats Triangle Shirtwaist Factory. Över 150 fabriksarbeterskor dog, många när de tvingades hoppa för att undkomma lågorna. Branden satte fingret på flera missförhållanden inom industrin, bland annat att salarnas dörrar var låsta, inklusive utgångar och dörrar till trapphus, för att förhindra otillåtna pauser och stölder. Pauline Newman kände flera av offren och tackade sitt fackliga engagemang för att hon inte var en av de omkomna. Hon höll därefter årligen ett minnestal över olyckan. (källa)
2. Hon drevs av ett kristet och socialt patos för de kvinnor som arbetade inom industrin. Inom Vita Bandet startade hon "Avdelningen för arbetet med fabriksarbeterskorna" och i Stockholms Södra Vita Bandsförening startade hon en filial för fabriksarbetande kvinnor, med mötesplats i KFUK:s lokal. I Vita Bandets regi arrangerade hon möten och föreläsnings- och diskussionskvällar med sång och musik samt kursverksamhet med bland annat uppsatsskrivning och bokföring för de fabriksarbetande kvinnorna. Hon reste runt i Sverige och besökte fabriker där hon talade med de kvinnliga arbetarna om ett nyktert levnadssätt. På sina resor hyrde eller lånade hon möteslokaler och bjöd in de kvinnliga arbetarna till möte och en enkel måltid. Hon var noga med att bemöta dem som jämlikar. Utifrån sina möten och samtal med dem såg hon deras hårda levnadsvillkor och uppmärksammade deras behov av vila och rekreation. Hon skrev artiklar om detta i Vita Bandets tidskrift och betonade då betydelsen av att erbjuda de fabriksarbetande kvinnorna kunskaper genom kursverksamhet och semestervila genom vilohemsverksamhet. (källa)
3. 1823, Montreuil-sur-Mer: Valjean som nu kallar sig för Monsieur Madeleine har, med silvret som hjälp, startat en fabrik och till och med blivit borgmästare i den lilla staden Montreuil-sur-Mer. Den unga, vackra fabriksarbeterskan Fantine har en längre tid avvärjt förmannens närmanden och de andra kvinnorna förutspår att detta snart kommer att bli hennes olycka. Fantine har just fått ett brev från värdshusvärden Thénardier som har hand om hennes oäkta lilla dotter, Cosette. (källa)
4. Året efter bokdebuten kom Jungfru vart tog du vägen? som fördjupade känslan av skam att tillhöra samhällets fattigaste. Men hennes alter ego tar sig upp från piga till fabriksarbeterska och sömmerska med egen ateljé. 1978 kom Livslögnen som återger moderns liv. Ett starkt tema är hat och förakt mot män som svikit. Sammantaget utgör hennes trilogi, som inspirerats av Moa Martinsons självbiografiska romaner, en imponerande skidring av massfattigdomens svåra år. (källa)
5. Kiellström har ibland uppgetts varit verksam som prostituerad. Det finns dock ingen bekräftelse på detta. År 1763 antecknades i stället Kiellström som silkesrederska, ett kvalificerat arbete. Det är också belagt att hon flera gånger tog nattvarden, något hon troligen inte skulle ha tillåtits göra som prostituerad. År 1765 träffade hon en adlig svensk överste i rysk tjänst. Denne gjorde henne med barn under äktenskapslöfte, men flydde till Ryssland. Barnet dog åtta dagar gammalt. Endast en gång antecknades i en mantalslängd (på sin hyresvärds uppgift) att hon förde "misstänkt levnad", men fick i övrigt goda vitsord för skötsamhet och plikttrogenhet. August Gynther har visat att hon aldrig arbetade som prostituerad eller värdshusflicka och aldrig fördes till spinnhuset. En gång åtalades hon för att ha brutit mot ett förbud för fabriksarbeterskor att bära sidentyg, men då hon kunde visa att hon var silkesrederska befanns hon vara "till sidenkläders bruk berättigad". (källa)
6. År 1937 gifte Vera Alexandrova om sig med författaren Peder Sjögren. Därefter inleddes hennes eget författarskap med den prosalyriska berättelsesamlingen Katedralen i berget, 1941, vars modernistiska och drömska stil fick ett fint mottagande i pressen. På 1940-talet föreläste hon under flera år i rad vid Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. Hon höll också kurser vid Södergården i Stockholm och blev på Herta Svensons initiativ anlitad för att undervisa fabriksarbeterskorna på Tobaksmonopolet i Stockholm i rytmisk gymnastik. Detta arbete skildrar hon poetiskt och engagerat i Maskinen och blomman, 1944. Samtidigt utkom den mer melankoliska diktsamlingen Femina sum. (källa)